DIETETIKER di1ete4tiker l. 10302, m.||ig.; best. -n; pl. =.
Etymologi
[jfr t. diätetiker; jfr äfv. eng. dietetist]
person som ägnar l. ägnat sig åt studiet af dietetiken; person som botar sjukdomar l. anser att sjukdomar böra botas gm diet; jfr DIETIST.G. Dalin(1871). Björkman(1889). Dietetikern, hvilken gjort till uppgift att undersöka olikheter i lefnadssätten. T. M. Fries(1906) hos Linné Skr. 2: 77.
