SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1912  
DIFFAMATORISK dif1amatω4risk l. difam1-, adj.; adv. -T.
Etymologi
[jfr t. diffamatorisch, äfvensom eng. (sällan) diffamatory (vanl. defamatory), fr. diffamatoire, mlat. diffamatorius, afl. af lat. diffamare (se DIFFAMERA)]
(numera knappast br.) om yttrande i tal l. skrift: förklenande, ärerörig, af smädlig beskaffenhet. Diffamatorisk skrift är .. detsamma som smädeskrift. Conv.-lex. (1821; under diffamationsklagan). Dalin (1850). Diffamatorisk, förklenande, ärerörig. G. Dalin (1871). Ekbohrn Främ. ord (1904).
Spoiler title
Spoiler content