SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1912  
DIFFERENT dif1erän4t, adj.; n. o. adv. =.
Ordformer
(differant 2 RARP 5: 87 (1727), DA 1808, nr 40, s. 5, m. fl.)
Etymologi
[jfr t. o. eng. different; af fr. différent, af lat. differens (gen. -entis), adj., skiljaktig, olika, eg. p. pr. till differre (se DIFFERERA) i bet.: vara olika; jfr INDIFFERENT. — Skrifningen -ant representerar ett uttal -aŋ4t l. (därjämte) möjl. -aŋ4]
1) [jfr motsv. anv. i eng. o. fr.] (numera knappast br.) icke af samma slag l. beskaffenhet, olika, olikartad, skiljaktig, afvikande; med prep. från: som till beskaffenheten skiljer sig från, som icke öfverensstämmer med, olika med, af annat slag l. annan beskaffenhet än. Hwadh .. Stockholms SlåttzStat widkommer, så ähr den .. tämlig different ifrån the förrige tijder så wäl vthi Personerna, som theras löningar. HSH 31: 11 (1663). Flere saker lära ock vara, som kommit at hvila, för det två Stånd varit af differante meningar. 2 RARP 5: 87 (1727). Profskjutning med differenta krutladdningar bör anställas. F. H. af Chapman i VetAH 1802, s. 52. — i numera obr. anv. R(idderskapet) och A(deln) hade different (dvs. på olika sätt) optagit meeningen af then them föreläsne instructions punchten om Uthskrifningen. RARP 6: 114 (1657). Rustnings-Ordningen i Bohus .. är mycket different emot Rustnings-Ordningen uti Swerige och Finland. Stadg. ang. landtmil. 2: 125 (1687).
2) [jfr motsv. anv. i eng. o. fr.] (numera nästan bl. filos., föga br.) icke densamme, olika, särskild, (till sitt varande l. sin existens) skild (från); oftast ss. bestämning till pluralt sbst. o. då stundom liktydigt med: hvar sin, hvar för sig. Det .. begynnes och arbetas (i Paris) uppå 18 differenta statuer utaf Konungen .. alla utaf differenta mästare gjorda. N. Tessin (1687) hos Crusenstolpe Tessin 1: 174. 8 st. hyacinther med differenta namn. G. Bonde (1750) hos Trolle-Bonde Hesselby 150. Fäderneslandets Historia Naturalis .. har jag med mer än troligt arbete hopsamblat till 1300 differente Växter och 2300 särskilde slags Diur. Linné Bref I. 1: 34 (1762). De fingo underrättelser, at de i differenta rum voro logerade. G. J. Ehrensvärd Dagb. 1: 157 (1776). Äfven får en växt namn af Anchusa Lycopsidis, som knapt är different från A. Lutea Wild. Phosph. 1811, s. 382. Den subtila metafysiska diskussionen, om huruvida kraft och materia äro differenta eller identiska. Pfeiff o. Åkerberg Sinnett 37 (1887). Borelius Metaf. 300 (1895). Att två verklighetsmoment äro identiska, betyder, att de hafva samma bestämningssubjekt. Att de äro differenta, betyder, att de hafva skilda bestämningssubjekt. Ljungkvist Log. el. 35 (1909).
3) [jfr motsv. anv. i fr.] (†) i pl. öfvergående i bet. af ett obest. pron.: mer än en, flera olika l. särskilda, åtskilliga. Emedan slike differente hendelser infalla här oppå Riddarhuset. RARP 9: 289 (1664). Jag har Min Högtärade Hr broder differente gångar tillskrefwit. Ågerups arkiv Bref 18 mars 1712. Kopparstycken, samt Handritningar, af differanta Mästare. DA 1808, nr 40, s. 5. Ett större parti .. finare och gröfre Kläden af differenta kulörer. Därs. 1824, nr 163, s. 3.
Spoiler title
Spoiler content