SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1912  
DIFTERI dif1teri4, r. (f. Sundén (1885), Lundell); best. -en, äfv. -n; pl. (om olika former, epidemier o. d.) -er.
Etymologi
[jfr t. diphtherie, eng. o. nylat. diphtheria; af fr. diphthérie (se vidare under DIFTERIT)]
elakartad akut infektionssjukdom som förorsakas af ’den Löfflerska bacillen' l. difteribacillen (jfr d. o.), har benägenhet att lokalisera sig i svalg, näsa o. luftstrupe o. åtföljes af mer l. mindre häftiga allmänsymtom; jfr DIFTERIT. Hygiea 1868, s. 503. En sex års gammal flicka besvärades af en svår difteri i högra tonsillen. E. J. Bonsdorff Därs. 1879, s. 224. Många forskare, de fleste tyskar, hafva arbetat för att finna difteriens bakterie. Lennander Croup o. difteri 74 (1887). Difteri, elakartad halssjukdom, uppträder med feber och allmänt illamående, smärtor i halsen och svårighet att svälja, ansvällning af körtlarna på och inuti halsen, rodnad i svalget och svullnad jämte hvita eller grå beläggningar på gombågar, svalgvägg, mandlar och tungspen. N. Englund i Hälsov. 1893, s. 309. Olika meningar råda, huruvida krup och difteri äro skilda sjukdomar. Forslund Difteri 13 (1894). Difteri uppträder äfven på yttre sår, som (därvid) täckas af hvit beläggning. Claus Panum 145 (1909). — jfr HALS-, HUD-, NÄS-, SVALG-DIFTERI m. fl.
Ssgr: DIFTERI-AFDELNING103~020. för difterisjuka afsedd l. upplåten afdelning å (epidemiskt) sjukhus. Lennander Croup o. difteri 99 (1887). AB(L) 1895, nr 268, s. 2. —
-ANMÄLAN~020. jfr -ANMÄLNING. —
-ANMÄLNING~020. anmälning till hälsovårdsmyndighet af inträffadt difterifall; jfr -ANMÄLAN. 1879, det år då difterianmälningarna blefvo obligatoriska (i Sthm). Lennander Croup o. difteri 94 (1887). —
-ANTITOXIN~0002. motgift mot difterigiftet. Hälsov. 1894, s. 294. Mitander Läkareb. 3: 625 (1907). —
-BACILL~02. specifik bacill (’den Löfflerska bacillen', Bacillus diphtheriæ) som är sjukdomsalstraren vid difteri; jfr -BAKTERIE. Hygiea 1891, 2: 234. Difteribacillerna utgöras af små fina stafvar af 2 mikromillimeters längd och 0,75 mikromillim. tjocklek, hvilka sakna spontan rörelseförmåga. De små stafvarne förete i båda ändar en ringa, klubblik ansvällning. Forslund Difteri 10 (1894). Sjöberg Difteriens upptr. i Skåne 73 (1898). —
-BAKTERIE~0200. jfr -BACILL. Lennander Croup o. difteri 60 (1887). Det af difteribakterierna alstrade giftet. E. Malmberg i Läsn. f. sv. folket 1910, s. 212. —
-BELÄGGNING~020. konkret, = -HINNA. Likheten med difteribeläggningar (i ett fall af syfilis på tonsillerna) var förvillande. Lennander Croup o. difteri 45 (1887). —
-DIAGNOS~002. Om den bakteriologiska difteridiagnosen. Eira 1900, s. 435. —
-EPIDEMI~0002 l. ~0102. Hygiea 1880, Förh. s. 236. Berg Läkareb. 288 (1903). —
-FALL~2. Hygiea 1880, Förh. s. 236. Under de sista tio åren har .. antal difterifall per år härstädes (dvs. i Sthm) i medeltal utgjort 1,644. I. Andersson Därs. 1904, s. 1346. —
-FÖRLAMNING~020. ss. följdsjukdom till difteri ej sällan uppträdande förlamning (i sht i gomseglets l. ögonens muskler). Hygiea 1891, Förh. s. 230. Wretlind Läkareb. 9—10: 202 (1902). —
-GIFT~2. af difteribacillen alstradt (äfv. gm artificiell odling af densamma framställdt) gift; jfr -TOXIN. Lennander Croup o. difteri 71 (1887). Bolin Om difteri 5 (1906). —
-HINNA~20. för difterien utmärkande (missfärgad) hinnliknande beläggning, som vanl. först uppträder i svalget å mandlarna o. därifrån kan utbreda sig öfver omgifvande delar o. äfv. in i näshålan o. nedåt i luftvägarna, ’falsk membran'; jfr -BELÄGGNING, -MEMBRAN. Hallin Hels. 2: 95 (1885). Hälsov. 1894, s. 321. Intorkade difterihinnor. Claus Panum 144 (1909). —
-HÄRD~2. ställe l. lokalitet där difteri innästlat sig o. hvarifrån denna sjukdom utbreder sig. E. Almquist i Verdandi 1890, s. 8. —
-INFEKTION~002. C. Runborg i Hygiea 1891, 1: 204. —
-KRUPP~2. (fall af) difteri i luftstrupen. T. Hellström i Hygiea 1895, 1: 80. —
-KULTUR~02. konkret: samling af på artificiell väg i särskildt prepareradt medium odlade difteribaciller. En virulent difterikultur. C. Runborg i Hygiea 1891, 1: 204. Mitander Läkareb. 3: 625 (1907; se under -SERUM-BEHANDLING). —
-MEDEL~20. (bote)medel mot difteri. T. Hellström i Hygiea 1895, 1: 78. —
-MEMBRAN~02. = -HINNA. Hygiea 1880, Förh. s. 235. Därs. 1897, Förh. s. 45. —
-PATIENT~002. Lennander Croup o. difteri 90 (1887). Sjöberg Difteriens upptr. i Skåne 76 (1898). —
-SERUM~20. blodserumpreparat mot difteri. Hälsov. 1894, s. 344. Behrings difteriserum. Eira 1902, s. 457. E. Malmberg i Läsn. f. sv. folket 1910, s. 211. —
-SERUM-BEHANDLING—00~020. Difteriserumbehandlingen .. beror på det af Behring och Kitasato 1890 konstaterade faktum, att blod och blodserum från för difteri medels insprutning af difterikulturer oemottagliggjorda djur (hästar) förmå skydda andra friska djur för difterismitta. Mitander Läkareb. 3: 625 (1907). —
-SJUK~2. O. Söderbaum i Hygiea 1885, s. 526. 2 NF 6: 392 (1906). —
-SMITTA~20, sbst. I. Andersson i Hygiea 1904, s. 1350. —
-SYMTOM~02. E. Malmberg i Läsn. f. sv. folket 1910, s. 212. —
-TOXIN~02. = -GIFT. 2 NF 6: 395 (1906). Att .. difteriserum verkligen oskadliggör själfva difteritoxinet, har man kunnat visa. E. Malmberg i Läsn. f. sv. folket 1910, s. 212.
Spoiler title
Spoiler content