SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1915  
DIONYSIER di1ony4sier l. -å- l. -ω-, pl. Anm. I ä. tid bibehölls den gr.-lat. formen Dionysia. Lindberg Antiqv.-lex. 1: 142 (1802). Palmblad Fornk. 1: 465 (1844).
Etymologi
[jfr t. die Dionysien, fr. les Dionysies, lat. Dionysia, pl., af gr. Διονύσια, afl. af Διόνυσος (se DIONYSOS)]
arkeol. dionysosfest; särsk. om (hvar o. en af) dionysosfesterna i det gamla Aten; i sht i best. De åt Bacchus helgade fester kallades Bacchanalier, Dionysier. Conv.-lex. 1: 83 (1821). Palmblad Fornk. 1: 467 (1844). Vid tre av dessa (dionysosfester i Aten) förekommo dramatiska tävlingar; vid de små eller lantliga dionysierna i december, vid lenaierna i januari och vid de stora eller stads-dionysierna i mars. Andersson Gr. dram. 5 (1890, 1910).
Spoiler title
Spoiler content