SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1915  
DIRIGERA dir1iʃe4ra l. di1-, l. -ig-, sällan -ij-, i Sveal. äfv. -e3ra2 (dirischèra Dalin), v. -ade. vbalsbst. -ANDE, sbst.1, -ING; jfr DIREKTION, äfvensom DIRIGENT, DIRIGERANDE, sbst.2, DIREKTOR, -TRIS, sbst.1 o. 2, -TÖR, -TÖRSKA.
Ordformer
(de- L. Paulinus Gothus Mon. pac. 627 (1628), Consist. acad. Abo. ä. prot. 2: 84 (1657), J. M. Norsbergh (1710) i Karol. krig. dagb. 3: 236, O. F. Wetterhoff (c. 1795) hos Leinberg Vårt land 3: 102, m. fl.)
Etymologi
[jfr holl. dirigeeren, t. dirigieren, fr. diriger, af lat. dirigere, räta ut ngt gm att föra (de hopböjda) ändarna isär, bestämma riktningen, rikta, af dis-, itu, isär, åtskils (se DI-), l. de, från, ned, o. regere, rätta, styra, härska (se REGERA). Med afs. på bet. jfr äfv. eng. direct]
1) bestämma riktningen af (ngt), rikta.
a) [jfr eng. everybody's eyes were directed towards him, fr. diriger ses regards sur un objet, lat. sagittas dirigere] († utom ss. mil., se slutet) vrida l. vända l. rikta (ngt mot ngt l. åt ett visst håll). Vår egen stat (dvs. ställning), därhen H. K. M:t nu mest moste dirigera sina ögon. A. Oxenstierna 1: 138 (1628). (Vi af adeln vilja) wåra hiertar och sinnen der hen dirigera, att wj (äro eniga med rikets öfriga stånd). RARP 2: 34 (1633). Då en bränspegel så ställes och dirigeras, at bränpuncten .. ej blir på .. någon solid kropp. Wallerius Tankar 22 (1776). — särsk. (fullt br.) mil. Tysta .. (fiendens eld) genom en starkare och bättre dirigerad eld. Bergman Carnot 273 andra pagineringen (1816).
b) [jfr liknande anv. i (ä.) holl. samt af eng. direct] (†) låta (ngt) syfta (mot ett visst mål); i sht i pass: vara dirigerad l. dirigeras till (ngn gg efter), åsyfta, afse; äfv.: ärna sig (ngnstädes hän). A. Oxenstierna 1: 51 (1612). Dette Wärck (dvs. handelskompaniet), som til det allgemene bäste .. dirigeret och stifftat är. Stiernman Com. 1: 911 (1624). Såsom vij nu för nogon tijd sedan förnumme, Tilli taga sin marche från Neuen Brandeburg, och icke viste, hvart utt han var dirigerat, så ... Oxenst. brefv. 1: 703 (1631). J. Skytte (1636) i Oxenst. brefv. 10: 369. Alla bud och befallningar .. böra syfta och wara dirigerade til Wår och Riksens Tjenst och bästa. Stadg. ang. landtmil. 4: 902 (1696). Et fritt Folks gerningar böra dirigeras efter det allmänna bästa. Posten 1768, s. 221. jfr: Sweriges Rijkes General Handels Compagnies Contract, dirigerat til Asiam, Africam, Americam och Magellanicam. Stiernman Com. 1: 911 (1625; rubrik).
c) [jfr lat. membrana plumbo directa] (†) med afs. på linje o. d.: framdraga, utstaka. Sedan begynner man wid hwad punct man wil, dirigerandes första linien hwart ut man behagar. Rålamb 1: 113 (1690).
d) med afs. på en rörelse, vägen l. banan för en rörelse l. för en kropp som befinner sig i rörelse: bestämma riktningen af (ngt), rikta. Vij (ärna) att dirigere vår march på Garleben. Oxenst. brefv. 8: 332 (1636). En verticalt eller snedt uppåt dirigerad kropps hastighet. Törngren Artill. 1: Tabell ö. inneh. s. 4 (1794). Åsarna (hafva) .. verkat i hög grad dirigerande på förbindelselederna mellan spridda bygder. A. G. Högbom i Ymer 1912, s. 254.
e) gifva önskad riktning åt (ngt), styra.
α) i rent fysisk mening; eg. o. bildl. Wore möjeligit en person kunde röra och dirigera alt hwad en så stor machine, som honom bära kan, betreffar, så wore saken (dvs. möjligheten att flyga) wunnen. K. Polhem (1716?) i Dædalus 1—5: 83.
β) gm anvisningar osv. leda (ett företag o. d. l. dem som äro invecklade i ett företag osv.) i önskad l. åsyftad riktning.
α') med personobj. (jfr 4). Man måste .. själf känna sin väg .. och dirigera kulin (som drager vagnen) genom att vinka till höger och vänster. Nyblom Österut 34 (1908). — särsk. (†) i uttr. dirigera till rätta, visa till rätta. H. K. M:t .. rodde på strömen, och dirigerade dhem som sine nampn angofve till rätta. A. Oxenstierna 1: 109 (1627).
β') med afs. på en armés, en trupps, en eskaders osv. rörelser o. operationer, ett anfall, en strid o. d. Feldtmarskalcken Grefwe Steenbock dirigerade attaquen (fram)för Kiöpenhampn. RARP 7: 137 (1660). (Gud) dirigerar och förer .. krigen efter sitt alwisa behag; han heter medh rätta Generalissimus Generalissimorum. Isogæus Segerskiöld 55 (c. 1700). At förräderi .. eller svaghet dirigerat .. (Sverges) krigsoperationer. Höpken 2: 437 (1757). Djerfva och väl dirigerade utfall. Tavaststjerna o. Ståhl Fortif. 83 (1826). (Bernadotte) dirigerade Ryska reträtten (1812). Geijer I. 8: 505 (1835). Som .. tjockan åter tilltog, upphörde denna illa dirigerade batalj. Gyllengranat Sjökr. 2: 37 (1837). — (skämts.) i öfverförd anv. Tacka vet jag att .. kunna dirigera en cotillon, att kunna agera fluga och att kunna låta som en tupp!! Sturzen-Becker Stockh. 82 (1844).
γ') [jfr fr. diriger des travaux] (numera mindre br.) i allmännare anv. med afs. på ngt som har en utveckling l. fortgår l. är i bruk osv. under ngn tid. Stiernman Riksd. 819 (1630). (Gud) dirigerar och anföhrer all ting til een wisz vthgång och ände. Sylvius De Mornay Rel. vissh. 170 (1671, 1674). Capitainen Jacob Meijer .. blifver nu commenderad til Nyen, at där dirigera arbetet. E. J. Dahlberg (1698) hos Arbin Præs. i VetA 1783, s. 85. De syntes sitta här i sina Cabinetter .. och Dirigera Konunga-Vahlet i Pohlen. Dalin Arg. 1: nr 21, s. 6 (1733; uppl. 1754: styra). Staten bör dirigera och derföre äfven bekosta det uppväxande slägtets bildning. A. Fryxell (1823) i Verdandi 1890, s. 166. jfr: Det är .. Rehnsköld, som här för eller väl rättare sagdt dirigerar pennan. A. Quennerstedt i Karol. krig. dagb. 9: 1 (1913).
2) i fråga om förflyttning af ngt från ett ställe till ett annat: (medelst anvisningar, befallningar osv.) bestämma l. tillkännagifva att (ngn l. ngt) skall sändas (ngnstädes hän); skicka, sända; föra bort (ngnstädes).
a) [jfr ä. eng. direct a letter (to) .., senlat. epistolam dirigere, äfvensom det etymologiskt närstående ADRESSERA] († utom ss. speciell fackterm inom post- o. telegrafverket, se slutet) med afs. på bref, telegram o. d.; jfr ADRESSERA 1. Dirigera breffuet till Postförwallteren i Åboo. Saml. af instr. f. landtreg. 211 (1635). The (bref) som .. dirigeras immediatè til osz. Förordn. ang. postväs. 208 (1645). Saml. af instr. f. landtreg. 240 (1648). — särsk. [jfr motsv. anv. i fr.; jfr äfv. holl. dirigeeren, eng. direct i bet. ’adressera'] (fullt br.) post. o. telegr. (gm anteckning å post- l. telegramförsändelse o. d.) bestämma med hvilken linje försändelsen skall befordras. Felaktig dirigering. Gen.-poststyr. cirkul. 1879, s. 3. Postanstalt, som upprepade gånger dirigerat brefpostförsändelser fel. Döss o. Lannge Postb. 164 (1908). Dirigeringen af telegrammen. SvD 1913, nr 352, s. 7. — jfr FEL-, POST-DIRIGERING.
b) [jfr senlat. volens eum Constantinopolim dirigere] (i fackspr.) med afs. på person; i sht mil. med afs. på större l. mindre truppstyrka. Det inryckande, unga släktet (arbetare) dirigeras af företagare till de för tillfället mest lönande användningar. J. Leffler i Ekon. samh. 1: 382 (1893). Ill. mil.-revy 1900, s. 402. Grekerna (hafva) dirigerat en truppstyrka på 40,000 man öfver Saloniki .. till Janina. PT 1913, nr 48 A, s. 2.
c) (†) med abstr. obj. Hafwer .. E: K: M: för gott funnedt, Krijget .. inn vppå Pryssen att dirigere. RARP 1: 39 (1627).
3) [jfr motsv. anv. i ä. t. (Hermling Buchhalten Kk 2 b (1685))] (†) bringa i ordning, anordna, inrätta; lämpa, foga. På dedh .. (ståthållaren) må wetha huru handelen meellan Wijborgh och Kexholms Borgare .. dirigeras moste. Saml. af instr. f. landtreg. 168 (1620). Att I för all tingh .. låtha oss endtligen förnimma, hvadh ända saken taga vill, på dett vi våre saker dereffter dirigera kunne. Oxenst. brefv. 1: 256 (1624). När thetta är beställt eller och såledhess dirigerat, att dhet kan gåå. Därs. 305 (1626). At alt måtte i medler tijdh blifwa skicket och dirigerat effter som contracten .. förmåtte (dvs. lydde). Widekindi Krigsh. 517 (1671). — särsk.
[jfr ä. t. ich (habe) .. die ahn meines sohns Hofmeister geschriebene ordre also dirigiert, das er .. einen .. bequemen orth in Franckreich elegieren .. solle (Oxenst. brefv. 10: 697 (1639)), senlat. Dauid .. primi psalmi opus dirigens, dvs. D. då han diktade den första psalmen (Priscillianus); jfr äfv. fr. dresser un mémoire] med afs. på formuleringen l. lydelsen af en skrifvelse o. d.: låta innehållet af (en skrifvelse o. d.) gå ut (på ngt l. i ngn viss riktning); affatta, redigera, formulera; ställa. Stiernman Com. 1: 712 (1619). Arfföreningen vthj Norköping .. förnyades och dirigeredes på (dvs. förklarades gälla) H: K: Mtz: elskelige käre dotter (Kristina). RARP 1: 61 (1627). Sedan hade han och förandratt conceptet på leijden och den dirigerat efter sitt huffudh, och icke efter afftalet. A. Oxenstierna 1: 133 (1628). Jagh hafver .. patentet allenest .. dirigeret på .. häredzhöfdingheräntan, förbehållandes K. M:t de andre rättigheter. J. Skytte i Oxenst. brefv. 10: 342 (1632). Een articul aff guarantie (dvs. garantiartikel) .. dirigerader twärt emoth Danmark, i fall det skulle .. någonthera parten wijdare beoro[a]. RARP 7: 138 (1660).
4) [jfr motsv. anv. i t., eng. o. fr.] (numera mindre br.; se dock d o. f) vara chef öfver, befalla l. råda öfver, styra, leda; bestämma. Fordomdagz war den förnämbste Boiarin j Rijket, een Stallmästare, och dirigerade så wäl Stallet som dess pricas (dvs. departement). Barckhusen Cotossichin 86 (1669). (Kislar aga) är en muurjahn (dvs. neger), som derigerar och styrer (kvinnorna i seraljen). J. M. Norsbergh (c. 1710) i Karol. krig. dagb. 3: 236. Ynglingar, som ännu intet sielfva kunna dirigera sin egen Person. 2 RARP I. 1: 157 (1719). (Härsklystna personer) tillintetgöra, så framt det står i deras magt, allt det, som de ej inrättat, som de ej dirigera. Rademine Knigge 1: 111 (1804; uppl. 1808: styra). Hvar och en af dessa specialverkstäder dirigeras af en ingeniör eller verkmästare. Tekn. tidskr. 1879, s. 53. Täflande partier, som dirigerades af främmande makter och stodo i deras såld. N. Höjer i Ped. tidskr. 1904, s. 169. — särsk.
a) [jfr befalla öfver, råda öfver] (†) med prep. öfver. Hospitalet hwaröf(ve)r han då dirigerade (ss. syssloman). Växiö domk. akt. 1663, nr 418; jfr i.
b) [jfr t. dirigerender minister, bürgermeister, fr. le sénat dirigeant] (i fråga om utländska, särsk. ryska förh.) i p. pr. i benämningar på vissa ämbetsverk o. d. hvilka äro beklädda med högsta makten inom ngt visst område. Sedan .. Ryska Kejserinnan där til gifvit .. samtycke, har dirigerande Senaten sådant allmänt kundgjordt. PT 1758, nr 85, s. 1. Det dirigerande utskottet (i de upproriska spanska provinserna) har .. tillkännagifvit .. att .. O'Donnel nu skall öfvertaga befälet. SC 3: 191 (1822). Tsar Peter (inrättade) den heliga dirigerande Synoden såsom en öfverstyrelse för kyrkan. Svedelius Statsk. 2: 37 (1868).
c) (†) med konkret obj.: föra, anföra, föra befälet öfver, kommendera (en här, en trupp o. d.). 1000 (musketerare), som dirigerades af H(err) Johan Baner. A. Oxenstierna 1: 114 (1627). Ärkende Borgmästare och Rådh honom godh noogh att föra och derigera stadsens wacht, så måtte hann ingalunda wara een skälm. Consist. acad. Abo. ä. prot. 2: 84 (1657). Brask Pufendorf Inl. t. hist. 2 (1680).
d) [jfr motsv. anv. i holl., t. o. eng.] (fullt br.) i fråga om musik: ss. anförare leda (uppförandet af ett stycke, i sht ett större musikverk); anföra (en kör, en orkester). Dirigera Sången, så at .. alle siunga iempt. Ratio canendi, præscripta J. Rudbero bl. 3 a (1646; handskr. i Skara stiftsbibl.). Den bekante violinspelaren Salomon, som i London dirigerade konserterna i Hannover-Square. Bauck 1 Mus. hist. 162 (1862). Schumann dirigerade sin ”Peri”. Norman Mus. upps. 81 (1883, 1888). jfr: Hankatten har en gröfre stämma, hvarmed han dirigerar den rysliga konserten; honkattornas är mera fin och jamande. Nilsson Fauna 1: 118 (1820, 1847).
e) (†) vara ordförande i, presidera i (ett kollegium o. d.); ss. ordförande leda (förhandlingar o. d.). Det andra Collegium är Krigz-Rådet, som dirigeras af Marsken. Stiernman Riksd. 895 (1634). Een .. man af Ridderskapet och Adeln, som .. dirigerer consultationerne i Adelens eenskylte samqwäm (dvs. sammankomster). RARP 6: 197 (1657). Att dhen, som nyligen är (utnämnd) .. skall .. dirigera heela Facultatem (dvs. fakulteten). Consist. acad. Abo. ä. prot. 3: 430 (1670). Cavallin Herdam. 3: 370 (cit. fr. 1683). jfr: A(vellan) utnämdes 1903 till dirigerande (dvs. till chef för) marinministerium. Fin. biogr. handb. 2486 (1905; efter ry. upravl'ajuʃčij morskim ministerstvom).
f) [eg. ett specialfall af e] (i Finl., i fråga om ä. förh.) handleda vid författandet af o. presidera för (en afhandling). En del af de afhandlingar Björklund dirigerat gå utöfver det direkt teologiska. Heikel Filol. 139 (1894).
g) (föga br.) hafva uppsikt l. öfverinseende l. tillsyn öfver (ngt). (Lärarna) skola och låta Disciplerna fråga hwar andra .., hwilcket Præceptor skal dirigera, at thet skickeligen kan tilgå. KOF II. 1: 456 (1659). I ett (rum) dansade några små barn under ett par fruars dirigerande; i ett annat skrefs verser. M. Lalin (1839) hos Dahlgren 2 Ransäter 47. En flock tretåiga måsar, fjolårsungar, åtföljd af ängsliga, dirigerande fullväxta mödrar eller fäder .. springer på vattnet, dyker, ligger lugn. Engström Åt Häcklefjäll 31 (1913).
h) (†) med obj. som betecknar förloppet l. resultatet af ngt: bestämma; reglera; ofta med saksubj. Månen holles före at dirigera Haffzens aff- och til-flödande. Risingh Kiöph. 65 (1669). Conjuncturer, som af en högre macht dirigeras. Höpken 2: 166 (1752). Saliven är den, som fucktar halsen och svalget, samt dirigerar torsten eller appetiten efter våta saker. Westerdahl Häls. 109 (1764; uppl. 1768: styrer).
i) [jfr holl. nu heeft zy wat te veel in het huishouden te doen, want zy dirigeert reeds alles. Bet., som ännu är fullt lefvande i åtm. vissa trakter (södra Skåne), synes under 1600-talet hafva varit ordets hufvudbet. i sv.] (numera föga br.) öfvergående i bet.: i egenskap af styrande sköta (ngt), styra o. ställa med, sköta om, handhafva, förvalta, administrera. Att hafua dispositionen öffuer alla våre tuller och licenter uthi bemälte våre provincier .., them att föreståå och dirigera. Oxenst. brefv. 1: 700 (1631). Rijkzens Drotzett .. hade .. Dirigerat Ridderhuss sakerne och hafft deröfwer Directorium. RARP 2: 179 (1635). Alldenstundh han effter sitt egit hufvudh dirigerer alle medlen och inkombsterne, och them kastar och förvirrar i hvarandre, som han siellf vill. Oxenst. brefv. 8: 359 (1642). (Studiet af byggnadskonsten bereder tillfälle) at få lära .. med mindre och mehr Arbetare at kunna en Byggnad dirigera. Carlberg Sthms architect contoir A 3 a (1740). Et utskott af fem de ovärdigaste och oskickligaste personer, som skulle dirigera arméens proviantering. Litt.-tidn. 1795, s. 78. (Det är) nu en skyldighet såväl emot Kungl. akademien som mig själf att .. redogöra för huru och på hvad sätt jag dirigerat mina studier. E. Lundgren (1846) hos Nordensvan E. Lundgren 119. Vilja herrarne .. bevilja mig tre dagars uppskof för att dirigera affären, så lofvar jag att (osv.). Topelius Fält. 5: 228 (1867).
Särskild förbindelse:
DIRIGERA UT. (enst., †) till 2. Sensus directus kallas, efter Scholasticorum sett at tala, then kensel, som et lefvande diur hafver af vtvärtes ting, emedan kenslen likasom dirigeras vt til sitt objectum. Rydelius Förn. 154 (1721, 1737).
Ssgr: (2 a slutet) DIRIGERINGS-REGEL1030~20. post. Med iakttagande af .. meddelade dirigeringsregler befordras brefpostförsändelser med s. k. brefposthastighet. SFS 1899, nr 78, s. 86.
(2 a slutet) -TABELL~02. post. Öfverexpeditören åligger .. att öfvervaka upprättandet af dirigeringstabeller för postförsändelserna. FFS 1896, nr 40, s. 2.
Spoiler title
Spoiler content