SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1916  
DISKANTA diskan4ta, i Sveal. äfv. 032 (disskànnta Dalin), v. -ade. vbalsbst. -ANDE.
Etymologi
[till DISKANT; jfr eng. descant, äfvensom DISKANTERA]
1) [användningen grundar sig eg. på en jämförelse med den utsmyckade formen af den ursprungliga diskanten o. utgår sålunda ytterst från DISKANT 1; jfr eng. descant i bet.: drilla, kvittra] (†) sjunga l. gnola l. hvissla l. spela (ngt) med (för tillfället improviserade) utsmyckningar o. fioriturer, variationer o. d.; kvintilera o. d. Dela-Crotte skrifver verser .. och discantar visor som förr. Kellgren Bref t. Clewberg 25 (1774). På de ställen i staden, der .. någon sotare discantade hönsgummans visa (af Carelius) på skorstensbrädden. Bellman 5: 273 (1780). Klockaren. .. Blott min tunga är våt / Jag discantar just med ståt / För hela Bygden. Envallsson Slått. 8 (1787).
2) [jfr eng. descant i bet.: göra anmärkningar l. utläggningar öfver ngn l. ngt, kritisera o. d.; jfr äfv. J. G. Carléns not till nedan anf. ställe (Bellman S. skr. 1: 237 (1861)): ”Diskanta (på folkspråket): disputera, tvista, prata tviflande”, som kanske får anses innebära att C. känt ordet från Stockholms gator o. torg osv.; användningen utgår ytterst från DISKANT 1] (†) göra (sina) anmärkningar (om ngn l. ngt), göra (sina) kommentarier (öfver) l. invändningar (beträffande ngt l. ngn) o. d.; närmande sig bet.: prata strunt. Sitt ej, discanta / Om mej och min gumma: / Peka ej fingret åt hufvud på mej: / Pojken är lik mig, och gjorder, in summa, / Borta vid Danto. Bellman 3: 202 (1790; till Mollberg som skall bjuda till barnsöl).
3) (med afs. på ä. förh., föga br.) till DISKANT 2: utföra två- l. flerstämmig figuralsång; jfr DISKANTERA 2. Några gymnasister gingo och diskantade på gatorna för egen räkning. .. De dömdes den 3 December 1651 att lemna igen de penningar, som hopsjungits publice på gatan. Sjöstrand Maria skola 77 (1882).
4) (knappast br.) till DISKANT 4. Diskanta .. Sjunga eller spela diskanten. Dalin (1850; angifvet ss. föga br.). Sv. o. t. handlex. (1872). — bildl. Lucetta. Er ton är något hvass, min fröken. / Julia. Och näsvis din. Lucetta. Nu går det rakt på tok. / Att så diskanta stör ju harmonin, / Det felas er en alt i denna trio. Hagberg Shaksp. 2: 141 (1847; eng. now you are too flat, / And mar the concord with too harsh a descant).
Spoiler title
Spoiler content