SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1916  
DISKUSSION dis1kɯʃω4n, äfv. -ku- (disskuschón Dalin), r. (f. Dalin (1850), Lundell); best. -en, hvard. i mellersta o. norra Sv. äfv. =; pl. -er.
Ordformer
(diskussion (discussion) Swedberg Schibb. 265 (1716) osv.; discusion HSH 7: 250 (c. 1750); discution Swedberg Schibb. 266 (1716))
Etymologi
[jfr holl. discussie, t. diskussion, eng. o. fr. discussion, af lat. discussio, skakning, senlat. äfv. granskning, revision, afl. af discutere (se DISKUTERA)]
vbalsbst. till DISKUTERA: granskning, undersökning, dryftning (företagen af en l. flere personer); utredning gm framställande af argument för o. emot l. framhållande af olika sidor hos ngt; stundom mer l. mindre konkret. I slutet af sitt föredrag ingick talaren på en närmare diskussion af ett par detaljfrågor. Swedberg Schibb. 265, 266 (1716). Våra tal äro blott discussioner; och den politiska vältaligheten .. är förgången. B. Höijer i Litt.-tidn. 1795, s. 375. (Talarens) afsigt vore att underkasta .. (ämnet) en opartisk discussion. SP 1809, nr 49, s. 1. Många intressanta företeelser ha .. synts oss tillhöra den vetenskapliga diskusjonen allena. Lyttkens o. Wulff Ljudl. III (1885). Pressfriheten inskränktes, så att ingen offentlig diskussion i politiska frågor tilläts. Schybergson Finl. hist. 2: 283 (1889). Den illusionen, att ett kategoriskt påstående är ett argument i en saklig diskussion. A. Stille i Hist. tidskr. 1908, s. 227. För den sanne partimannen står svaret på de politiska frågorna utanför eller ofvanför all diskussion. Thyrén Sv. politik 56 (1911). — särsk.
a) [jfr motsv. anv. i fr.] mat. pröfning l. undersökning af de olika fall som vid en matematisk fråga kunna vara att särskilja; jfr DISKUTERA a. G. Dillner i Tidskr. f. mat. 1868, s. 103. Diskussionen af en eqvation, eller undersökningen af alla de möjliga tolkningarne af ett erhållet algebraiskt uttryck. Anderson Alg. 150 (1874). jfr: Omkring 250 dokument insändes, och det framgick genom en diskussion af desamma, att stormen utbrutit i nordvestra Europa. Hildebrandsson Buchan 242 (1874).
b) [jfr motsv. anv. i t., eng. o. fr.] om öfverläggning (under parlamentariska former) i rådplägande församling, i förening l. vid möte som sammankallats för att dryfta l. utreda en fråga (opinionsmöte o. d.); debatt, öfverläggning; jfr DISKUTERA b. En liflig, hetsig, sakrik, uttömmande diskussion. Upptaga en fråga till diskussion. Inleda, leda, öppna, afsluta diskussionen. Diskussionen fick utgöra svar på frågan. Discussionen öfver Konungens Process .. i National-Conventet. DA 1793, nr 17, s. 1. Ad. prot. 1800, s. 382. (I Ohio) hålles sällan en diskussion som ej slutar med träta. Frey 1850, s. 341. Några .. hvassa anmärkningar af herr Bengt hade gifvit diskussionen (i rikets råd) den riktning, han önskat. Rydberg Frib. 383 (1857, 1866; uppl. 1877: öfverläggningen). Statsrådets ledamöter ega tillträde till kamrarne och få deltaga i diskussionen, men ej i besluten. Ill. Sv. 1: 32 (1866, 1882). En lång och liflig diskussion utspann sig (på mötet). SDS 1913, nr 288, s. 4.
c) [jfr motsv. anv. i holl., t., eng. o. fr.] allmännare, om muntligt meningsbyte mellan två l. flera personer: samtal, ordväxling; dispyt; jfr DISKUTERA c. Långsamma underhandlingar och dervid förefallande discussioner. Höpken 2: 251 (1753). Inlåt dig ej i brinnande diskussion med någon, som är mycket äldre eller mycket yngre än du. C. D. af Wirsén i PT 1883, nr 189 A, s. 3. När du ser diskussionen glida in på en för vänskapen farlig sluttning, så hejda samtalet med ett bestämdt ord. Dens. Därs. Kungen skref .., att han efter en lång diskussion med mig insåg omöjligheten af att .. borttaga det tillagda ordet (i ett diktamen). De Geer Minnen 1: 200 (1892).
Anm. Den hos Biurman Brefst. 221 (1729, 1767) o. G. Dalin (1871) upptagna medicinska bet.: fördelning (dvs. den verkan som åstadkommes af fördelande medel) [jfr motsv. anv. i fr.] har för öfrigt ej anträffats i sv. o. torde knappast där hafva förekommit.
Ssgr: DISKUSSIONS-FRIHET003~02 l. ~20. rätt att fritt diskutera vissa frågor (offentligt, i sht i tidningar o. tidskrifter o. d.); jfr YTTRANDE-FRIHET. Göra ingrepp i discussionsfriheten. SC 2: 364 (1822). En betydlig begränsning af den politiska diskussionsfriheten. L. Stavenow i Sv:s hist. 8: 27 (1904).
(b, c) -FRÅGA~20. jfr -ÄMNE. Förslag till diskussionsfrågor för landtbruksmötet. Tidskr. f. landtm. 1883, Annonsbl. nr 1, s. 8. Tekn. tidskr. 1895, Allm. s. 30.
(b) -FÖRENING~020. jfr -KLUBB. Lunds veckobl. 1890, nr 132, s. 1. Diskussionsföreningen Falangen är en sammanslutning av frisinnade studenter och lärare vid Göteborgs Högskola. Gbgs högsk:s katal. ht. 1915, s. 19. —
-INLÄGG~02 l. ~20. L. Stavenow i Hist. tidskr. 1910, öfvers. s. 5. Ottelin Off. tal. konst 2: 18 (1913).
(b) -KLUBB~2. jfr -FÖRENING. Politiska diskussionsklubbar med jakobinska reformprogram uppstodo (i Sv. på 1790-talet). L. Stavenow i Sv:s hist. 8: 193 (1905).
(b) -MÖTE~20. Cavallin (o. Lysander) Sm. skr. 58 (1887). Stockholm 3: 82 (1897).
(b) -PROTOKOLL~002. Diskussions-protokoll redogör både för beslut och öfverläggningar. Kôersner Polit. handlex. (1883). Hagström Herdam. 3: 323 (1899).
(b) -REFERAT~002. Tekn. tidskr. 1895, Allm. s. 197.
(b) -SKOLA~20. År 1872 bildades (i Stockholms Arbetareförening) en ”diskussionsskola”. Lundin N. Sthm 636 (1889). DN 1894, nr 9081 A, s. 2.
(b, c) -VIS~2, adv. under (form af) diskussion. B. E. Malmström 7: 406 (1845). E. Hildebrand i Sv:s hist. 5: 387 (1906).
(b, c) -ÄMNE~20. jfr -FRÅGA. Ett diskussionsämne för dagen. E. A. Schröder i Frey 1845, s. 131. Ett framkastadt diskussionsämne. Claëson 2: 103 (1859). Det för aftonen uppställda diskussionsämnet. Tekn. tidskr. 1895, Allm. s. 13.
(b) -ÖFNING~20. Ternström Redog. f. folkhögsk. å Lunnevad 1875—76, s. 5. O. Dufvenberg i Ped. tidskr. 1894, s. 323.
Spoiler title
Spoiler content