publicerad: 1916
DISTANSERA dis1taŋse4ra, ngn gg -ans-, i Sveal. äfv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING.
Ordformer
(distansiera (i bet. 1) G. Dalin (1871), NF (1880), Wenström o. Lindgren (1889; under distanced) m. fl.)
Etymologi
[jfr d. distanciere, distancere, t. distanzieren, af fr. distancer, uppvisadt redan i det 14:de årh., men sedermera försvunnet o. på 1800-talet nybildadt till distance (se DISTANS) under inflytande af eng. distance, v. (jfr Hatzfeld & Darmesteter Dict.). Formen -iera beror på anslutning till andra verb med denna ändelse; jfr särsk. ordparet DIFFERENS : DIFFERENTIERA]
1) [jfr motsv. anv. i d., t., eng. o. fr.] sport. af en l. annan anledning aflägsna l. utesluta ngn från (af honom redan påbörjad) täfling; särsk. i p. pf. distans(i)erad, om häst som vid kapplöpning (i ”heats”) ej passerat distanspålen, då den segrande hästen når målet, o. som därför förklarats obehörig att fortsätta täflingen. G. Dalin (1871). Bestämmelser med afseende på distansering för orent traf under traftäflingar. Tidn. f. idr. 1885, s. 60. För obehörigt användande af körspö äger domarne distansera (från täfling). Banregler 1905.
2) [jfr motsv. anv. i d., t., eng. o. fr.] sport. (på grund af öfverlägsen hastighet l. uthållighet) ’gå ifrån' (ngn), lämna (ngn) på (långt) afstånd bakom sig, komma före l. öfverträffa (ngn). Distansera ngn med l. på en viss tid l. ett visst afstånd. (B.) rider fortast den första sträckan .. (men är) redan i Örebro .. distancerad af Carlberg med 3 tim. 35 min. GHT 1895, nr 233 A, s. 2. Skridskosällskapets representant .. som just vid inloppet spurtade och distanserade sin medtäflare på cirka 15 meter. SD(L) 1896, nr 90, s. 15.
3) [jfr motsv. anv. i d., t., eng. o. fr.] mer l. mindre bildl.: lämna (ngn) på (ansenligt) afstånd bakom sig, gå förbi l. öfverträffa (ngn l. ngt); lämna (ngn) så långt efter sig att denne icke har ngt hopp att vinna i täflingen; äfv.: göra gammalmodig, urmodig; i p. pf.: efterblifven, (redan) gammalmodig, (redan) urmodig. Europa har .. distanserat Amerika (i fråga om industriutställningar). Månadsrevyn 1893, nr 13, s. 2. Lind fruktade .., att Cronhain börjat få funderingar att sjelf studera sandfloran och söka distansera honom i ämnet. Wallengren Mannen med två hufv. 11 (1895). Stockholm eger nu en .. (idrottspark), som torde distansera de flesta .. anläggningar af samma art. Tekn. tidskr. 1896, B. s. 87. (Målaren Vinges) konst blef onekligen distanserad, då från slutet af 1870-talet framträdde kraf på kraftig och ljus kolorit. K. Warburg i GHT 1896, nr 93, s. 3. (Blomstrand) ansåg .. sig kunna peka fram mot en utveckling, den han hoppades att äfven hans motståndare skulle finna hafva distanserat deras ståndpunkt. Paulson Minnestal i GbgsVSH 79 (1899). Times har ökat sin upplaga .. med .. 200 procent .., och de öfriga penny-morgontidningarna se sig distanserade. SDS 1914, nr 151, s. 3.
4) (föga br.) refl. i uttr. distansera sig från ngt, aflägsna sig l. hålla sig borta från ngt; skilja sig från ngt; jfr DISTANS 2 b. Sådana (personer) som .. önska distansera sig från bullrande nöjen. Söderm. läns tidn. 1894, nr 96, s. 1. (En) novellsamling .. som väsentligen distanserar sig från årets .. rika fruntimmersliteratur. SD(L) 1896, nr 281, s. 2.
5) [jfr motsv. anv. i eng.] (föga br.) hålla (ngn) på afstånd; komma (ngn) att hålla sig på afstånd; jfr DISTANS 2 a. Den typiske storborgaren av gammal god familj, cirklad, omständlig, distanserande och förbindlig. Högberg Utböl. 1: 163 (1912).
SAOB
Spoiler title
Spoiler content