SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1912  
DIFFERENS dif1erän4s l. -aŋ4s, det senare det vanliga i mera hvardagligt språk, ss. t. ex. i uttr. differens på åtskillnad (differangs Gynther Conv.-handlex. (1845), - -ránngs o. - -rä´nns Dalin, differäns o. differaŋs Lundell Rättstafn. 100 (1886); jfr skrifningen differans Stridsberg Friman 16 (1798), J. v. Engeström i LAHT 1898, s. 165, 174), r. (f. Dalin (1850), Lundell); best. -en; pl. -er.
Ordformer
(förr oftast skrifvet difference, t. ex. RP 7: 348 (1638), 2 RARP 2: 45 (1723: differencerne), Ad. prot. 1800, s. 574, Phosph. 1811, s. 92 (: differencerna), Gynther Conv.-handlex. (1845) m. fl.; differens Sv. lit.-tidn. 1817, sp. 647, osv.; diffirens RARP 1: 185 (1632). differentz RARP 6: 78 (1657), Rålamb 1: 117 (1690) m. fl.; differentser (pl.) Harfwefeldt El.-cours i mat. 3: 149 (1824); differenz Atterbom i Phosph. 1810, s. 117, Uppström Got. bidr. 31 (1868). differentie Oxenst. brefv. 5: 531 (1634), RARP 4: 206 (1649), Consist. acad. Abo. ä. prot. 3: 16 (1664: differentzien), G. Wahlenberg i VetAH 1802, s. 228, m. fl.; differentier (pl.) RARP V. 1: 283 (1654), Nordberg K. XII 1: 112 (1740), G. Wahlenberg i VetAH 1802, s. 227, m. fl.; differencier (pl.) 2 RARP I. 2: 357 (1720). Anm. I ä. tid användes äfv. den lat. formen differentia, t. ex. Agrelius Kort underv. 255 (1683). Fortfarande är den vanlig i några inom logiken använda uttr., särsk. differentia specifica (= artåtskillnad; jfr 1 b nedan), t. ex. Lindblom Log. 54 (1836), Ljungkvist Log. el. 38 (1909))
Etymologi
[jfr holl. differentie, t. differenz, eng. difference, af fr. différence, som lånats från lat. differentia, skillnad, olikhet, afl. af differens (se DIFFERENT, adj.)]
1) [jfr motsv. anv. i t., eng. o. fr.] åtskillnad, skillnad, skiljaktighet, olikhet; ofta med prep. (e)mellan, äfv. på. RARP 1: 185 (1632). Ther emillan är een mächta stoor differentz, om tu tahlar om thet som förnufftet öfwergår, eller om thet som sträfwer twe(r)tt emoot. Sylvius Mornay Rel. vissh. 159 (1671, 1674). Det är ingen difference på en lycklig eller olyckelig mer än glädjen. Linné Diet. 2: 235 (c. 1750). Lika så gerna upföda christeligt sinnade Föräldrar brafva karlar .. nu som förr; diferencen består endast deruti, at det fordras mer til at vara en braf karl .. nu än förr. SP 1779, s. 378. Den mest utpräglade differensen inom det mänskliga släktet är den mellan man och kvinna. Ahnfelt Etik II. 2: 35 (1906). Det är alltså en skarp differens mellan den ”liberala” och den ”moderna” uppfattningen (af Jesusbilden). C. D. af Wirsén i PT 1910, nr 185 A, s. 3. — jfr BETYDELSE-DIFFERENS. — särsk.
a) filos. för att beteckna motsatsen till det absoluta l. till en absoluthet l. inom sig enhetlig identitet. Då skulle ur detta (dvs. medvetandet) all differenz försvinna, och själen till alla punkter sammanfalla med den rena oändliga varelsen. Atterbom i Phosph. 1810, s. 117. (Det absoluta) innebär (enl. Schelling) alla motsatsers och differensers ursprungliga indifferens eller enhet. Leopold 4: 159 (c. 1820). Det Absoluta expanderar sig i sin differens. Därs. 168. Personligheten .. är identiteten af förnimma och förnimmas eller af förnimma och vara. Den ändliga personligheten måste såsom ändlig äga uti sig samma identitet, men också dess motsats differensen. Wikner Lifsfr. 1: 227 (1866, 1889). Bolin Statsl. 2: 276 (1871).
b) [jfr motsv. anv. i eng. (äfv. specific difference) samt fr. différence spécifique] (föga br.) naturv. ensamt l. föregånget af specifik: utmärkande egenskap l. kännetecken som ingår i en art- l. släktkaraktär o. d.; artkaraktär, släktkaraktär; ’differentia specifica'. (Jag fann) största nödvändighet af en närmare kännedom om dessa växters delar samt deras säkrare beskrifvande genom faststälda termer, för at sedan kunna formera säkra specifika differentier. G. Wahlenberg i VetAH 1802, s. 227. Bredden (af bladen hos starrarterna) ger ganska goda kännetecken och bör aldeles icke uteslutas, ur hvarken differentier eller beskrifningar. Dens. Därs. s. 238.
c) (hvard., skämts.) i uttr. (det är, var) differens på åtskillnad (förr äfv. åtskillnaden), dels för att kraftigt framhålla att det finns en stor l. grundväsentlig (om också kanske för tillfället förbisedd l. ej nog beaktad) olikhet l. skiljaktighet mellan två ting l. begrepp l. möjligheter osv., dels för att ironiskt låta förstå att man finner en distinktion öfverdrifvet spetsfundig l. onödig, att man tycker att de båda ifrågavarande sakerna kunna komma ungefär på ett ut; ofta i (öfverraskadt) utrop: det var differens på åtskillnad, det var (verkligen) ngt helt annat. Herr Adolphsson (utan aning om att hans jägare Sven skämts. syftar på en dam o. ej talar om en verklig morkulla). Din tok! hon var väl hon som andra morkullor ..? Sven. Ja, på visst sätt; men det var ändå en stor differans på åtskilna'n, det. Stridsberg Friman 16 (1798; betjäningen rådbråkar äfv. eljest utländska ord o. uttr. i pjäsen). Granlund Ordspr. (c. 1880). ”Differens på åtskilnad”. Stockholm erlägger bland städerna den högsta bevillningssumman med 1,041,610 kr. och Säter den minsta med 854 kr. VL 1897, nr 207, s. 2. Han är (enl. hvad han själf påstår) icke anarkist, utan ”revolutionär marxist”, och det är ”differens på åtskillnad”. LD 1906, nr 275, s. 2.
2) [jfr motsv. anv. i t., eng. o. fr.] (i sht mat. o. naturv., äfvensom i affärsspråket) skillnad mellan två storheter, hvad som återstår då en storhet l. summa subtraheras från en annan; kvantitativ skillnad som uttryckes l. kan uttryckas gm ett tal; jfr DIFFERENT, sbst. 1. Det blef så liten differens att det inte lönar sig att göra upp (om resultatet af ett spelparti). En differens på några öre. Consist. acad. Abo. ä. prot. 3: 16 (1664). (Häradsfogden skall) intet fördrista sig någon Persedel ringare afflåta, än den i bemelte Taxa finnes opförd före, så wijda han sielff icke wil betala Differencen. Saml. af instr. f. landtreg. 52 (1688). Differentzen mellan 20 och 8 är 12. Rålamb 1: 117 (1690). Mört Weidler 14 (1727). Den starka nederbörden som icke kan förklaras utan genom stor differens af jordens och atmospherens fuktighetsgrader. Sv. lit.-tidn. 1817, sp. 647. Med Arithmetisk progression förstås en sådan serie .., att skillnaden mellan hvarje term och den näst föregående är densamma hela serien igenom. Denna skillnad kallas progressionens Differens. Björling Alg. 2: 107 (1833, 1862). I stället för ädla metaller kunna kreditpapper och andra förmögenhetsstycken .. tjena till att utjemna de internationella ekonomiska differenserna. Fahlbeck Sv:s nat.-förm. 82 (1890). Teorien för Merkurius' rörelse företer .. en differens med observationerna, som visar sig som en tillväxt af ungefär 40 bågsekunder i periheliets sekulära rörelse. Nordenmark Världsr. under 446 (1910). — jfr ASCENSIONAL-, ASCENSIONS-, ASIMUT-, DEKLINATIONS-, FOKUS-, HÖJD-, INTENSITETS-, NIVÅ-, POTENTIAL-, PRIS-, REKTASCENSIONS-, TAL-, TEMPERATUR-, TULL-DIFFERENS m. fl. — särsk.
a) [jfr motsv. anv. i eng. o. fr.] mat. tillväxt (inkrement) som en funktion erhåller, då den oberoende variabeln ökas med en gifven ändlig kvantitet. Phosph. 1811, s. 92. Tab. 1. utvisar, för hvarje Latitudsminut från 54° till 66°, Logarithmerne för fotmåttet af parallelernes radier .. jämte tillhörande differenser för en secund. C. G. Spens i VetAH 1817, s. 183. Tillväxter af ändlig storlek betecknas derigenom, att man sätter ∆ .. framför den variabla quantiteten, som supponeras få en sådan tillväxt; man kallar dem Differentser. Harfwefeldt El.-cours i mat. 3: 149 (1824). Daug Diff.-kalk. 1: 77 (1877). 2 NF 12: 673 (1909).
b) [jfr motsv. anv. i t., eng. o. fr.] handel. om skillnaden mellan den kurs till hvilken vara l. värdepapper köpts l. sålts på tid o. den hvari varan osv. står, då aftalstiden utlöper; summa som erfordras för utjämnande af nämnda skillnad. Vid all spekulation, den må vara rigtad å differans eller effektivt fullgörande, ledes man af tro på en framtida värdeförändring. J. v. Engeström i LAHT 1898, s. 174. I England anses de (dvs. differensaffärerna) liksom i de nordiska länderna ogiltiga, och den förlorande förpliktas icke att betala differensen. Hemming Handelsr. 71 (1902). Grebst Grängesberg 239 (1908). — jfr KURS-, PRIS-DIFFERENS.
c) [jfr eng. the greater the Difference of Latitude of the two Places is] sjöt. i uttr. differens i (förr äfv. af) latitud, longitud, skillnad(en) mellan tvenne orters latitud, resp. longitud, vanl. uttryckt i nautiska mil. Rajalin Nav. 333, 350 (1728). Hauswolff Nav. 264 (1756). Difference af Latitud och Longitud i grader och minuter beror på den Cours man styrt och den hastighet hvarmed man seglat sedan sidsta bestick och nyttjas at göra nytt bestick. Dalman Sjölex. 15 (1765). Meridional Differens i Latit(ud) kallas skillnaden emellan 2:ne Orters Meridionalparter. Roswall Nav. 77 (1796, 1824). Lavén Sjövet. 41 (1853). Konow (1887).
d) ped. A. Key i Lärov.-kom. bet. 1884—85, III. 1: 253. Differens kallas lodräta afståndet mellan bordskifvans inre kant och sitsen (å skolbänk). Arcadius Folkskoleped. 39 (1903).
3) [jfr motsv. anv. i t., eng., mlat. o. nylat.] (företrädesvis i diplomat- o. förhandlings- o. däraf påverkadt tidningsspråk; med mer l. mindre tydligt framträdande eufemistisk anstrykning) skiljaktighet l. olikhet l. bristande öfverensstämmelse i mening l. uppfattning l. afsikter, meningsskiljaktighet, oenighet, tvist, slitning, misshällighet, stridighet, ’missförstånd'; oftast i pl.; jfr DIFFERENT, sbst. 2. Oxenst. brefv. 5: 531 (1634). Dee gräntzestrider och andre differentier, som hafwa kunnat wara Hennes Kongl. Maij:tt och den Staten (dvs. Ryssland) emellan. RARP V. 1: 283 (1654). Kongl. Maj:t har fast ogerna förnummit, at åtskillige differencer och twister emellan Allmogen och Knecktarne uppkomma pläga. Stadg. ang. landtmil. 1: 450 (1684). Emedan .. Ridderskapet och Adelen .. ännu torde hafva sina differencier med det vördige Prästerskapet om deras förmente Prästrättigheter. 2 RARP I. 2: 357 (1720). Deputation öfver Privilegierne ock differencerne Stånden emellan. Därs. 2: 45 (1723); jfr DIFFERENTIE-DEPUTATION. De initierade veta .. förmäla, att det skulle bestå personliga differenser mellan (de båda partikamraterna) ... Det är väl emellertid icke omöjligt, att dessa differenser kunna utjämnas. NDA—VL(N) 1911, nr 269, s. 2.
Ssgr: A: (2 b) DIFFERENS-AFFÄR103~02. om sådan(t) köp l. försäljning på tid vid hvars reglering icke kontrakterad(t) vara l. värdepapper levereras, utan i stället skillnaden erlägges mellan det öfverenskomna o. det vid leveranstiden gällande priset; jfr PREMIE-AFFÄR. Konv.-lex. (1856; under agiotage). Smedman Kont. 7 (1874). Differansaffärer (hafva) i några länder formligen förbjudits. J. v. Engeström i LAHT 1898, s. 165. På åtskilliga börsplatser äro en mycket stor, ja den största delen, af terminsaffärerna endast differensaffärer, d. v. s. de afvecklas icke genom verklig leverans af varor utan blott genom betalning af prisskillnaden. Rotschilds Handb. f. köpm. 1: 282 (1903).
(2 b) -AFTAL~02, äfv. ~20. 2 NF 4: 907 (1905). Almén Köp o. byte 1: 9 (1906).
(2 b) -HANDEL~20. jfr -AFFÄR, -AFTAL, -KÖP, -UPPGÖRELSE. NF (1880). Ekbohrn Främ. ord (1904).
(jfr 2 a) -KALKYL~02. mat. = -RÄKNING. Konv.-lex. (1857; under differentialräkning). 2 NF (1906).
(2) -KOLUMN~02. mat. Björling Alg. 2: 95 (1862).
(2 b) -KÖP~2. Oaktadt differensköpet till sitt syfte ej är något annat än ett spel, har man .. låtit det få gälla för hvad det enligt sitt innehåll ger sig ut för att vara. 2 NF 15: 650 (1911).
(1) -METOD(EN)~02. om vetenskaplig undersökningsmetod vid hvilken man söker nå ett resultat med tillhjälp af en differens l. differenser mellan undersökningsobjekten l. mellan omständigheter o. d. som stå i förbindelse med dessa. N. Ekholm i Ymer 1908, s. 360. särsk. (o. väl tidigast) [efter eng. the method of difference (Stuart Mill)] log. om en af metoderna för induktion. Med Differens-metoden förstås: att man jemför fall, som äro hvarandra lika, men skilja sig deri, att företeelsen, hvars lag skall fastställas, ena gången eger rum, andra gången uteblir, samt undersöker orsaken dertill. Rein Log. 89 (1882).
-PUNKT~2. Hahnsson (1888).
1) (föga br.) skiljepunkt. Skolan står .. på en vådlig differenspunkt emellan de tvenne motsatta fordringarna af mångkunnighet och grundlighet. L. Westerlund i Frey 1845, s. 373. jfr: Differenspunkterna (dvs. ytterpunkterna) för rösttonens höjd utgöras af u och i. M. Akiander i Suomi 1845, s. 317.
2) till 3: punkt där en meningsskiljaktighet föreligger, tvistepunkt. Hade förf(attaren) ännu länge fått lefva för sin vetenskap och sitt fosterland, utan tvifvel hade differenspunkterna mellan honom och andra blifvit allt färre. N. F. Andersson i Frey 1850, s. 410.
(jfr 2 a) -RÄKNING~20. mat. gren af matematiken som handlar om variabla kvantiteters differenser; jfr -KALKYL. NF 2: 1126 (1878). Differensräkningen har till uppgift dels att angifva differenserna, då funktionerna äro gifna, dels att bestämma sjelfva funktionerna, då differenserna på något sätt äro gifna. Därs. (1880). Ekbohrn Främ. ord (1904).
(2 a) -SERIE~200. Briggs .. anses såsom skapare af differensräkning och interpolation medelst differens-serier. NF 2: 1126 (1878).
(2 b) -SPEL~2. börsspel i differensaffärer. GHT 1895, nr 290 (A), s. 4.
(2) -TON~2. [efter t. differenzton (Helmholtz)] fys. kombinationston. Uppf. b. 2: 473 (1873). Svängningstalet till denna (dvs. kombinationstonen) är lika med skilnaden mellan de ursprungliga båda tonernas svängningstal, och man gifver derföre också efter Helmholtz namnet differenston åt den så uppkomna tonen. Dahlander Focks Fys. 241 (1875). Hennerberg Locher 51 (1909).
(2 b) -UPPGÖRELSE~0200. Köp eller försäljning å termin betinga .. tillfälle till differansuppgörelse. J. v. Engeström i LAHT 1898, s. 174.
B: (3) DIFFERENTIE-DEPUTATION(EN)10300~1002, äfv. ~0102. [möjl. (jfr stafningen Differentiæ-) direkt till lat. differentia, som i dylikt fall är att betrakta ss. tillbakaöfversättning till lat.] (fordom) benämning på en 1723 inom sv. riksdagen arbetande tillfällig deputation som hade att öfvervaka ständernas privilegier o. bilägga meningsskiljaktigheter o. tvister (’differenser') mellan stånden. 2 RARP 3: 7 (1723). Hr Landtmarskalken berättade at Differentiæ-Deputation i går haft före Almogens Besvär ock de andre Ståndens dervid giorde påminnelser. Därs. 50. Malmström Hist. 1: 425 (1893). 2 NF 6: 170 (1906).
Spoiler title
Spoiler content