DJÄFLERI jä1vleri, äfv. jæ1- l. jäv1- (med afs. på uttalet af dj jfr anm. vid DJUP, sbst.), n.; best. -et, äfv. -t; pl. -er.
Etymologi
[bildadt till DJÄFVUL efter fr. diablerie; jfr t. teufelei, eng. devilry]
Anm. Ordet angifves ss. nytt af Dalin (1850).
1) [jfr motsv. anv. i t., eng. o. fr.] (föga br.) djäfvulsk ondska l. elakhet l. grymhet, djäfvulskhet. Jag har länge känt djefleriet i .. (Thorilds) själ. Han är Parnassens löshund, som skäller häftigast på de förnämare. S. G. Harlingson (1793) hos Ljunggren SVH 2: 102. Den nakna .. lasten, som gladdes att ostraffadt få upplåta hela sin afgrund af skändlighet, grymhet och djefleri. Atterbom Siare 5: 148 (1849). — konkretare: handling l. uppträde osv. som röjer l. är en yttring af djäfvulsk elakhet osv.; jfr DIABLERI 1 a o. DJÄFVULSKHET slutet. Göra djeflerier, handla djefvulskt. Deleen (1836; under teufeln). Sådana der hemska vansinniga djeflerier (som att en mor låtit piska sitt barn till döds för att piska ut djäfvulen) skulle ej kunna förekomma, om ... Boström 3: 280 (1864).
2) [jfr motsv. anv. i fr.] (mindre br.) elakhet, illfundighet, illistighet, illvilja; påfund l. streck l. yttrande (i tal l. skrift) osv. som vittnar om l. ådagalägger dessa egenskaper; särsk. om hånfullt l. illvilligt gyckel med hvad som borde vara fredadt; jfr DIABLERI 1 b. Bombast, profetism, djefleri, vidunder — göra oss ett mera rart, stort och lifligt nöje, än nästan allt hvad som kan qvädas eller talas utan fel i många sekler. Thorild 3: 45 (1791). Blanda .. allt med hvartannat hullerombuller, och gör ett litet qvickt djefleri af dumhet. Därs. 60.
3) litt.-hist. upptåg af djäflar; uppträde i hvilket djäflar o. demoner l. i allmänhet det demoniska spelar en viktig roll; jfr DIABLERI 2. Liksom .. Fouqué med sitt riddarlif, så börjar nu Hoffmann att bli enformig med sina djeflerier. Atterbom Minnen 64 (1817). Djeflerier och spöksyner spela (i den fornfranska dikten Robert le Diable) .. en hufvudrole. Dens. Poes. hist. 4: 106 (1848). (Eros) deltager icke (efter kristendomens seger) i några djäflerier, såsom Backus, Mars, Diana o. s. v. (Cavallin o.) Lysander Sm. skr. 53 (1854).
