SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1920  
DOCKA dok3a2, v.1 -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING.
Etymologi
[afl. af DOCKA, sbst.1 1; jfr likbetydande nt. docken; jfr äfv. sv. dial. dokka (Skåne), binda halmdockor på ryggåsen af halmtak, ä. d. dukke]
(förr) täta (tegeltak) med halmviskor. Taket (hade) 1782 blifvit ”.. understrukit, hvilket hittills endast varit dockat med longhalm”. Sprinchorn Lunds lärov. hist. 27 (cit. fr. c. 1785). — jfr HALMDOCKNING.
Spoiler title
Spoiler content