SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1920  
DOGGER dog4er, sbst.2, r.
Etymologi
[af eng. dogger, urspr. dial. benämning på ett visst slag af järnmalm]
geol. benämning på juraformationens mellersta aflagring, brun jura. En afdelning af bruna juran kallas Dogger, som egentligen är en mörkbrun sandstensart, inneslutande stycken och knölar af skifferleror och jernoxidhydrat m. m. Bergstrand Geol. 337 (1868). Nathorst Jord. hist. 795 (1893). 2 NF 13: 303, 304 (1910).
Spoiler title
Spoiler content