DOMARSKAP dωm3ar~ska2p l. (vanl.) DOMARESKAP dωm3are~, n.; best. -et.
(föga br. i juridiskt fackspr.) ställning l. befattning l. verksamhet ss. domare. Intresset hos dem, som ämnade inom rådhusrätten söka sin befordran, (skulle) i ej oväsentlig grad sporras, derest, i följd af extra domareskapets afskaffande, de ordinarie tjensternas och särskildt rådmanstjensternas antal ökades. SD(L) 1900, nr 295, s. 2. Under .. K:s domareskap ställde (fotbolls-)lagen upp till spel. Nord. idrottslif 1911, s. 177; jfr DOMARE 4 slutet.
