DON don4, sbst.4, l. (framför portugisiska namn) DOM dom4, sbst.5, m.
Etymologi
[liksom t., eng. o. fr. don, dom, af sp. don, port. dom, af lat. dominus, herre (se DOMINO)]
1) omedelbart framför spanskt l. portugisiskt namn (rätteligen förnamn), för att beteckna dettas innehafvare ss. tillhörande konungahuset, adeln l. åtm. den bildade klassen; herr(e). Don Juan d'Austria. Dom Pedro (af Brasilien). Don Cordua (dvs. don Gonzalvo de Cordova). Oxenst. brefv. 1: 790 (1632). Farfadren (till ”Lögnen”) var Don Slinkinello (skämtsam italienisering af ”slinka in”), som vid måltiderne stal sig in i mat-salarne, at upsnappa tidningar. Dalin Arg. 2: 135 (1754; uppl. 1734: Don Fuchssvants). (Konung) Fernando's äldste son, Don Sanchez. Sv. lit.-tidn. 1821, sp. 181. — jfr DON JUAN, DON QUIJOTE, DON RANUDO.
2) [jfr motsv. anv. i eng.] (enst.) spansk herreman, spanjor. Den spanske Don är inte vidare vän af vatten. Cavallin Kipling Emir. 163 (1898; eng. the Dons do not wash). jfr: Don, en stor Herre i Spanien. Biurman Brefst. 222 (1739).
