SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1922  
DOXOLOGI dok1sologi4 l. -ål-, ngn gg -ωl-, l. -lå-, ngn gg -lω-, i Sveal. äfv. -ji4, r. (l. f.); best. -en, äfv. -n; pl. -er.
Etymologi
[ytterst af likbetydande gr. δοξολογία, af δόξα, mening (om ngn l. ngt), ära, till δοκεῖν (se DOGM), samt -λογία, talande (jfr APOLOGI)]
teol. kort o. högstämdt uttryck (i sht i bibeln l. den kyrkliga liturgien) för ett lofprisande af Gud, ss. lofsången ”Ära vare Gud i höjden”. SynodA 1: 620 (1797). Bönen Fader vår afslutas med en doxologi. 2NF (1906).
Spoiler title
Spoiler content