publicerad: 1920
DOGM dog4m, r. l. m.; best. -en; pl. -er;
i vetenskapligt fackspr. äfv. DOGMA dog4ma, n.; best. -at; pl. -ata.
Ordformer
(dogm Griesbach Dogm. 30 (1797: Dogmer, pl.) osv. — dogma Swedberg Schibb. 266 (1716), Gynther Conv.-handlex. (1846), Bolin Statsl. 1: 122 (1868) osv.)
Etymologi
[jfr d. dogme o. dogma, holl. o. eng. dogma (ä. eng. dogm(e)), t. dogma (pl. dogmen), fr. dogme, af lat. dogma, af gr. δόγμα, mening, beslut, påbud, lärosats, af δοκεῖν, synas (jfr DOKET), tycka sig, tänka, tro, mena (jfr ORTODOX, PARADOX, DOKIMASI), motsv. lat. docere (se DOCERA, v.1)]
1) af kyrkan (l. i allm. af ngt religionssamfund) fastställd (l. af dess medlemmar allmänt hyllad) tros- l. lärosats, troslära, trosartikel. Död l. liflös l. tom dogm. (Till den ”populära dogmatiken”) höra .. alla Dogmer, som hafva et närmare inflytande på människans moraliska förbättring och lycksaliggörelse. Griesbach Dogm. 30 (1797). Reuterdahl Inl. t. theol. 351 (1837). De viktigaste (islamitiska) dogmerna kunna .. sammanfattas i följande fem punkter: tron på Gud, änglarna, profeterna, skrifterna och yttersta domen. 2 NF 12: 915 (1909). — jfr GRUND-, HUFVUD-DOGM m. fl. — särsk. teol. i utvidgad anv. om af kyrkan fastställd bestämmelse rörande dess författning l. kult. Reuterdahl Inl. t. theol. 121 (1837).
2) [jfr motsv. anv. i holl., t., eng. o. fr.] teol. koll. om sammanfattningen af ett kyrkosamfunds trossatser, troslära. SC 2: 345 (1822). Vi kunna .. tala om ett kyrkosamfunds dogma såsom ett bekännelseuttryck för detta kyrkosamfunds trosmedvetande, och de olika verkliga dogmerna .. (äro) integrerande delar i detta dogma. Bensow Dogm. 130 (1909).
3) om åsikt l. mening som icke subjektivt kan bevisas (äfv. om den faktiskt är bevisad), men för hvilken man dock fordrar obetingad tilltro; förutfattad mening; ofta närmande sig bet.: fördom; särsk. om dylik åsikt inom vetenskapen (spec. filosofien) l. politiken: vetenskaplig l. filosofisk l. politisk trossats. Det gifves .. ibland Philosopherna blott en, som .. förtjenar namnet af Realist, och det är Reinhold; han lägger ej en dogm til grund, utan et factum. Höijer 2: 28 (1799). Sjung, skaldmö! sjung ditt hopp! Till inga dogmer svuren, / Tag läror i ditt bröst och toner af naturen. Wallin Vitt. 1: 11 (1805). Det har .. blifvit en dogm, en fördom, att intet egentligt studium tarfvas i och för en politisk verksamhet. B. E. Malmström 7: 408 (1845). De nya naturvetenskapliga (teorierna), hvilka hålla på att bli lika farliga dogmer som de gamla religiösa. Strindberg Utop. 91 (1885). (Uppfattningen af Karl XII har) i C:s vetenskapliga produktion .. antagit karaktären af ett slags historisk dogm. A. Stille i Hist. tidskr. 1908, s. 225. — jfr LÖGN-, SKOL-DOGM.
4) [öfverförd anv. af 1] (föga br.) jur. i en stat vid en viss tidpunkt gällande rättsregel; jfr DOGMATIK 3. Då man ur statens lagstiftning framställer i system de rättssatser eller dogmer, hvilka inom samma stat under en viss tidpunkt äga positiv giltighet .. uppstår den så kallade Rättsdogmatiken eller Rättsvetenskapens dogmatiska del. Palmén Jur. handb. 17 (1859). — jfr RÄTTS-DOGM.
Ssgr (i allm. till 1 o. 3): DOGM-BILDNING. Rydberg Kulturh. förel. 5: 111 (1887). Den kristna kyrkans grundläggningsperiod (under de sex första seklen af vår tidräkning) .. aflöstes af den s. k. dogmbildningens tidehvarf. Lundström L. Paulinus Gothus 3: 3 (1898). Att nutidens naturvetenskap icke är gynnsam för någon dogmbildning om viljans frihet eller ofrihet. Oseen Viljans frihet 10 (1909). —
-BUNDEN. —
-BYGGNAD. dogmsystem. —
-FRI. De finnas, som svärma för en dogmfri kristendom, d. v. s. en kristendom som är stum, när det frågas, hvem är Kristus. SDS 1907, nr 310 B, s. 3. —
(1) -HISTORIA. vetenskapen om de kyrkliga dogmernas uppkomst o. utveckling. Reuterdahl Inl. t. theol. 281 (1837). —
(1) -HISTORISK. —
-LÄRA. af dogmer bestående lära, i dogmens form framställd lära. C. Hartman i Bot. notiser 1867, s. 42. Fritänkeriet själft var (under 1800-talet) ej heller riktadt mot religionen öfverhufvud utan blott mot den kristna dogmläran. Fahlbeck Världsåskådn. 10 (1910). —
-SYSTEM. —
-TRO. tro som är bunden l. beroende af dogmer, tro som hvilar på dogmer, tro som består i försanthållande af dogmer. Claëson 2: 17 (1857). —
-TVÅNG. tvång l. förtryck gm dogmer, beroende af dogmer, slafveri l. underkastelse under dogmer. Bolin Statsl. 2: 19 (1871). (Petrarcas) frihet från dogmtvång och vidskepelse. Wulff Petrarcabok 456 (1907). —
-UTVECKLING.
Spoiler title
Spoiler content