DREJ, sbst., anträffadt bl. i best. dregen, drägen.
Etymologi
[till DREJA; jfr d. drej, n., holl. draai]
(†) sjöt. i uttr. taga l. hålla drejen, vända, falla af, hålla undan; jfr DREJA 3. HSH 12: 274 (c. 1580). OxBr. 10: 98 (1628). Effter Swanen hölt drägen, wille .. (fienden) borda medh Hercules, then sammaledes togh drägen. Girs E14 63 (c. 1630).
SAOB
