[efter t. trinken (se DRICKA, v.) i substantivisk anv.]
(†) dryckenskap, fylleri. Vnga Drengar och Poickar .., hwilka (på krogar) medh drinkande, dubblande och spelande under predikan och Gudztiensten ett syndigt och förargeligit wäsende föra. SthmStadsord. 1: 199(1670). DA 1771, nr 63, s. 2.Hagberg Shaksp. 11: 348(1851).
