(droos Linc. dros Röding. dross Fasciculus(1677; under dräggigh: droszachtig), Serenius)
Etymologi
[af mnt. dros, drägg; jfr d. (dial.) dros(e), grums, eng. dross, drägg, slagg, t. drusen, pl., drägg; måhända besläktadt med DRÅSE]
(†) bottenfällning, bottensats; grums, drägg; slagg. (Drufvor) Som göra mycket droos eller mycken drägg. Linc.(1640; under fæciniæ). Slagg, dross utj metal-smältning. Serenius(1734; under spodium). Röding 1: 483(1794; om bottensats i tjära).
Ssg: DROS-AKTIG. Droosachtigh, full medh drägg, oren, oklar. Linc.(1640; under fæculentus).
SAOB
