publicerad: 1922
DULKA, f. l. r.; pl. -or.
Ordformer
(dillka, tillgk Hof)
Etymologi
[sv. dial. duleka (Västerg., Söderm.), dullka (Västerg.), dullikä (Gottl.); dimin.-bildning till DUFVA, sbst.; jfr ä. d. dulle, dullike, ung dufva]
Spoiler title
Spoiler content