SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1923  
DUODES 1ωde4s l. 1o- l. 1å-, r., i bet. 2 r. l. m.; best. -en; pl. (i bet. 2) -er.
Ordformer
(duodes Columbus Ordesk. 40 (1678) osv. duodecimo Ekeblad Bref 2: 68 (1658). duodece Kellgren BrefClewb. 43 (1776). duodecer (pl.) SvMerc. 1763, s. 105, Dahlgren Herrgårdssl. 249 (1909). Anm. Det rent lat. uttr. in duodecimo förekommer hos Dalin Arg. 1: nr 51, s. 7 (1733))
Etymologi
[jfr t. duodez, af nylat. (in) duodecimo, (i) duodesformat, af (in, i, o.) duodecimo, ablativ n. till duodecimus, den tolfte, af duodecim, tolf, af duo (se DUO) o. decem (se TIO)]
i sht bibliot. o. boktr.
1) bokformat vid hvilket hvarje ark vikes till tolf blad. En lijten book-unge i duodes. Columbus Ordesk. 40 (1678). Om .. (arket) falsas tre delar på höjden och fyra på bredden, benämnes .. (formatet) duodes. 2UB 10: 189 (1906). i adverbiell anv. Ett helt ark Duodes. Fahlgrén Boktr. 78 (1853). — jfr LÅNG-, TVÄR-DUODES. — särsk. bildl., i uttr. i duodes, om ngt litet l. obetydligt: i ”fickformat”, i miniatyr. Marivaux (är) en efterföljare af Racine, men visserligen, som man sagt, en Racine i duodes. Sylvan (o. Bing) Eur. litt. 1: 450 (1910).
2) bok i duodesformat. SvMerc. 1763, s. 105. En liten förträfflig duodes, kallad ”Grundlig anvisning att aftrycka kopparstick.” Almqvist AmH 2: 65 (1840). Dahlgren Herrgårdssl. 249 (1909).
Ssgr (till 1): DUODES-BAND. Wikforss (1804; under duodezband).
-FORMAT. Weise 1: Föret. 5 b (1769).
(1 slutet) -FURSTE. furste öfver ett mycket litet land, dussinfurste. AB 1899, nr 65 A, s. 3.
(1 slutet) -MAJESTÄT. jfr -FURSTE. Palmblad Nov. 1: 153 (1840).
(1 slutet) -STAT. miniatyrstat. OrdbTLäs. (1903).
-UPPLAGA~020. Calonius Bref 275 (1797).
Spoiler title
Spoiler content