SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1923  
DYMLA dym3la2, v.1 -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING.
Ordformer
(-im- TT 1880, s. 55 (: fastdimlas))
Etymologi
[till DYMMEL]
(i sht förr o. i fackspr.) sammanfoga med dymlingar. Serenius (1741). Att dymla väggen, d. v. s. att hopdrifva stockarne med dymlingar eller grofva trädnaglar. Hyltén-Cavallius Vär. 2: 173 (1868). Zethelius Fältarb. 78 (1892).
Särsk. förb.: DYMLA FAST10 4. jfr FAST-DYMLA.
DYMLA IHOP10 04, äfv. HOP4. Brauner Bosk. 124 (1756). Lagerlöf HomOd. 61 (1908). jfr HOP-DYMLA.
DYMLA SAMMAN10 40 l. 32. jfr SAMMAN-DYMLA.
Spoiler title
Spoiler content