publicerad: 1923
DYMLA dym3la2, v.1 -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING.
Ordformer
Etymologi
(i sht förr o. i fackspr.) sammanfoga med dymlingar. Serenius (1741). Att dymla väggen, d. v. s. att hopdrifva stockarne med dymlingar eller grofva trädnaglar. Hyltén-Cavallius Vär. 2: 173 (1868). Zethelius Fältarb. 78 (1892).
Spoiler title
Spoiler content