SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1923  
DÄFNA 3vna2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE.
Etymologi
[afledn. af DÄFVEN]
1) (föga br.) blifva fuktig. (T.) dufften .. (sv.) svättas lindrigt, däfna. Lind (1749; under dufften). Adlerbeth Ov. 106 (1818). CVAStrandberg 1: 332 (1862; i bild).
2) (†) göra fuktig. Serenius EngÅkerm. 247 (1727).
3) (föga br.) vissna. En .. däfnande blombukett. Hallström Than. 23 (1900).
Afledn.: DÄFNA, r. l. f. (†) till 1: fuktighet. JGOxenstierna 4: 272 (1815).
DÄFNAD, r. l. m.
1) (†) till 1: fuktighet. JGOxenstierna 1: 75 (1805). Dens. 5: 315 (c. 1817).
2) (föga br.) till 3: vissenhet. Hallström Than. 1 (1900).
Spoiler title
Spoiler content