publicerad: 1923
DÄFVA, v. -er.
Etymologi
(†) fukta. Bäfwa däfwa (osv.). Arvidi 89 (1651; i rimlista). Stiger han til, taar herdinnan i hand, den med sina Läppar / Däffver. AWollimhaus Vitt. 34 (1670). Linder Färg. 46 (1720).
SAOB
Spoiler title
Spoiler content