SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1923  
DÄMNING däm3niŋ2, r. l. f. ((†) m. Sahlstedt); best. -en; pl. -ar.
Ordformer
(dämb- (demb-) Dahlberg Dagb. 200 (1677; Lundströms uppl.), Johansson Noraskog 3: 152 (i handl. fr. 1684))
vbalsbst. till DÄMMA, v.2
1) till DÄMMA, v.2 1; äfv. konkret: damm(byggnad), fördämning; jfr DÄMME; stundom om den gm dämningen bildade vattenbassängen l. den däri befintliga vattenmassan. OxBr. 3: 37 (1622). Dämningarna vid desse dammar voro lagde endast af tufvor. Linné Sk. 376 (1751). jfr AF-, FÖR-, UPP-, VATTEN-DÄMNING m. fl.
2) (†) å orgel: mekanisk inrättning som hindrar parallellerna från att vrida sig åt sidan; jfr DÄMMA, v.2 1 b. Registerna (på orgeln) äro förvarade .. med dämningar, som förhindra deras sidovridning. Hülphers Mus. 304 (1773).
3) (föga br.) till DÄMMA, v.2 2. Acrel PVetA 1767, s. 11.
4) mus. till DÄMMA, v.2 3 slutet. UB 2: 494 (1873).
5) (mindre br.) gjut. till DÄMMA, v.2 4. Rinman (1788).
6) skogsv. till DÄMMA, v.2 5; äfv. konkret, om det lager af mull o. sand som vid dämning lagts på en mila. VetAH 1780, s. 43. Dämning eller kallsläckning. JernkA 1899, s. 355.
7) metall till DÄMMA, v.2 6; äfv. konkret, om fördämningen i ”ställets” öppning. JernkA 1825, 1: 251. 2UB 5: 348 (1902). jfr LER-DÄMNING.
Spoiler title
Spoiler content