i hemmet (l. hemlandet osv.) där borta; ofta (i sht hvard.) utan hänvisande bet.: hemma (hos sig l. i sitt land l. sin familj osv.). Alla hade skämt bort henne därhemma. GR 17: 260(1545). Nu ringer det i min kyrka / därhemma i nordanland. Granqvist Öd. 111(1910). —
