SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1917  
ECHIQUIER e1ʃikje4 l. 1-, l. -kie —04, l. eʃik1ie4, r.; best. -n. Anm. I ä. tid användes stundom i bet. 2 det rent fr. uttrycket en echiquier i st. f. det sv. i echiquier. Bülow Det nyare krigssystemets esprit 110 (1801). Sturtzenbecher Ing.-lex. (1805).
Etymologi
[liksom t. o. eng. echiquier av fr. échiquier, schackbräde, schackformig uppställning av trupper l. flottavdelningar, av fr. échec, schack (se CHECK, SCHACK)]
1) (i sht förr) sjöt. segelordning varvid fartygen i en segelflotta äro ordnade som rutorna i en diagonal rutrad på ett schackbräde, dvs. segla parallellt med varandra, men så att varje fartyg har de övriga snedt framför l. bakom sig; i sht i förb. i echiquier. Flottan (är) stäld i echiquier. Signalb. f. fl. 184 (1840). Hägg Signalb. f. KSSS 173 (1909).
2) (i sht förr) mil. schackbrädsformig uppställning av trupper, vid vilken de olika avdelningarna äro formerade på tvänne linjer på sådant sätt att den bakre linjens avdelningar passa in mot den främres luckor. Sylvan Vial Krigsk. 1: 151 (1863). NF (1880).
Spoiler title
Spoiler content