SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1917  
EDUKATION e1dɯkatʃω4n, äv. ed1-, l. -uk-, stundom 01—, l. -aʃ- (- - -tschón Dalin), r. (f. Dalin (1850)); best. -en, ä. o. vard. i mellersta o. norra Sv. äv. =.
Etymologi
[jfr t. edukation, eng. education, fr. éducation, av lat. educatio (gen. -ōnis), vbalsbst. till educare (se EDUCERA)]
(i kretsar med fransk bildning) användt ss. vbalsbst. till EDUCERA: uppfostran.
1) till EDUCERA 1.
a) [jfr motsv. anv. i t., eng. o. fr.] (numera föga br.) abstr.: uppfostran, undervisning. Barnens Education. Baazius Likpr. ö. Posse 105 (1677). Vanan andra naturen. På denna regel grundar sig all education. Linné Diet. 2: 20 (c. 1750). DA 1808, nr 18, s. 7. Knorring Cous. 1: 93 (1834).
b) [jfr motsv. anv. i fr.] konkretare, om det som meddelas l. vinnes gm edukation i bet. a: uppfostran, bildning; numera nästan bl. med tanken fäst vid det yttre skicket o. uppträdandet: belevenhet. Jag (har) .. råkat välja mig en Hustru, som har aldeles ingen education, och som jag fördenskull nu får sittia och skämmas före i alla förnäma lag ... Tänk ..! Hon kan hvarken Italienska, Fransöska eller Tyska: Intet dansa, ej heller spela på något Instrument. Hon har aldrig sedt, mindre läst någon Roman eller Piece de Theatre ... Hon vet intet en gång hvad Toilette, Tabouret, Coquette .. betyder (osv.). Dalin Arg. 1: 261 (1733, 1754; i satirisk framställning). Det är inte lätt att skilja dressur och edukation nu för tiden! Hedberg Blommor 70 (1862). (Sv.) Edukation (d.) (god) Opdragelse; (nor.) Folkvett. Falbe-Hansen (1911).
Anm. till 1. Under sin första tillvaro i sv. synes edukation med avs. på bet. närmast ha påverkats av motsv. lat. ord. Det betecknade uppfostran i allmänhet, särsk. med tanke på kunskaper o. moraliska egenskaper (jfr språkproven från Baazius o. Linné under a). Då längre fram i tiden Frankrike inom vissa sv. kretsar blev det med avs. på bildning o. allmän kultur tongivande landet, övergick ordet till att bliva liktydigt med bildning på franskt sätt, vari då i främsta rummet ansågos ingå kunskap i fr. språket o. ett fint, belevat uppträdande (jfr språkprovet från Dalin under b). Det yttre skicket trädde sålunda i förgrunden. Enbart denna inskränktare anv. har bevarats till nutiden, stundom modifierad så, att i ordet inlägges bet. av ett överdrivet fint uppträdande.
2) [jfr motsv. anv. i eng.] (†) till EDUCERA 2; i utvidgad anv.: utbildande, utbildning. Mina jägares edukation .. upptog .. icke .. helt och hållet tiden. Ljunggren Minnesant. 32 (c. 1814).
Ssgr (till 1): EDUKATIONS-BOK. (†) bok som användes vid undervisningen, lärobok, skolbok. SP 1809, nr 45, s. 4.
-GREPP. (†) konstgrepp vid uppfostran, uppfostringsmetod. Rydelius Förn. 200 (1722, 1737).
-VERK. (†) undervisningsväsen, skolväsen; jfr UPPFOSTRINGS-VERK. Informations och educationsverket i Riket. Leinberg Skolv. 1: 26 (1760). C. G. Nordin (1785) i Sthms gymn. progr. 1880, s. XXXVI.
Spoiler title
Spoiler content