EFFACERA ef1ase4ra, äv. e1-, stundom äf1-, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING.
Etymologi
[liksom t. effazieren, eng. efface av fr. effacer, utplåna, av é- (se EX-), ut, från, o. face (se FAS)]
gymn. o. fäkt. bortvrida, undanvrida (bakre sidan l. axeln); särsk. refl.: bortvrida bakre sidans axel. Sidans effacering. Ling 3: 682 (1820). H. Ling Tillägg t. tab. 50 (1869). 2 NF (1907; refl.).
