publicerad: 1917
EFTERGÖRA äf3ter~jö2ra l. ~jœ2ra, v. -gör, -gjorde, -gjort, -gjord; se för övr. GÖRA. vbalsbst. -ANDE, -ELSE (†, Ekblad (1764; under imitatio)), -ING (föga br., Jernk. annal. 1829, s. 269, FFS 1861, nr 28, s. 10), -NING (numera mindre br.); -ARE (se d. o.); jfr EFTERGÄRNING.
Etymologi
[till EFTER- 11 c; jfr d. eftergøre, ävensom mnt. nadon, holl. namaken o. nadoen, t. nachmachen o. nachtun]
— jfr GÖRA EFTER.
(numera bl. i skriftspr.) göra efter mönstret l. exemplet av (ngt), åstadkomma l. frambringa l. framställa en motsvarighet l. ett motstycke till (ngt), göra efter, efterbilda, efterlikna. Intet menniskelighit hierta kan .. reckia (Kristi ödmjukhet) medh tanckarna, myckit mindre medh gerningarna efftergöra. P. Erici Musæus 4: 132 b (1582). De vakra vattrade half-sidentyger (från Damaskus) .., hvilka ej kunna eftergöras af samma godhet på någon annan ort. Hasselquist Resa 422 (1752). Det ligger i svenska lynnet att helst eftergöra det felaktiga, hvilket också är lättast. Tegnér 5: 470 (1825). Eftergöra en kortkonst, ett danssteg, en kroppsrörelse. Dalin (1850). (Man har i senare tid misströstat om) att kunna eftergöra gångna tiders rättsliga storverk. 2 NF 19: 1328 (1913). — särsk.
a) [jfr motsv. anv. i d. samt av t. nachtun] (†) med indir. personobj.: göra (ngn ngt) efter. Ingen aff edher Förbundzbrödher hadhe kunnat migh thet efftergöre. Schroderus Liv. 625 (1626).
b) med avs. på experiment, undersökning o. d.: göra om (i kontrollerande syfte), göra efter, upprepa. At de Chemister, som bestridt Bergmans upgift, äfven eftergjort hans försök. J. Gadolin i VetAH 1788, s. 118. Mina undersökningar (hava) icke blifvit eftergjorda. A. N. Lundström i Bot. notiser 1890, s. 143.
c) på artificiell väg frambringa l. framställa (en naturprodukt l. ett naturfenomen o. d.). Ljudets mångdubbling (vid åskan), skulle .. äfven kunna eftergöras. Bergman Intr. i VetA 1764, s. 35. Det lyckades .. (T. Bergman) att eftergöra både kalla och varma helsovatten. P. A. Sondén i Biogr. lex. 2: 196 (1836). (Kemien) kan eftergöra de flesta oorganiska föreningar. Claëson 2: 77 (1859).
d) (mindre br.) okritiskt l. osjälvständigt efterlikna l. efterbilda; imitera, efterhärma, efterapa. (Soldaten) bör .. icke genast eftergiöra hwad andre Nationer och Folkslag .. wärkställa, drickandes Bränwin och Tobak tilsamman. Block Ludwig Fältsiukor 4 (1717). Kring .. (vetenskapens) egentliga målsmän trängdes stora massor af beundrande och eftergörande dilettanter. Stavenow Frihetst. 154 (1898).
e) [jfr motsv. anv. i d., ävensom av holl. namaken o. t. nachmachen] olovligt l. i bedrägligt syfte efterbilda; efterapa, imitera. Serenius (1734; under counterfeit, v.). Et sådant .. mynt .. eftergöres (lätteligen). Hårleman Præs. i VetA 1746, s. 32. En Beneficiat i S. Peter var den, som eftergjorde Påfvens underskrift. Atterbom Minnen 502 (c. 1818). Ingen må till försäljning eftergöra originala konstverk. SFS 1867, nr 30, s. 1. Stanhope tog ej patent på sin uppfinning (av en tryckpress), hvarför pressen eftergjordes af en mängd fabrikanter. 2 Uppf. b. 10: 208 (1906). — särsk. [jfr d. eftergjorte malerier, kobberstykker, t. nachgemachte edelsteine, perlen] i p. pf. (med objektsväxling): imiterad, oäkta, falsk. Serenius (1734; under counterfeit, adj.). Eftergjord målning, (fr.) pastiche. Weste (1807). I brist af det äkta .. hjelper man sig med det eftergjorda. Leopold 3: 445 (1816). Till eftergjord jet nyttjas i Frankrike en ganska vacker och dyrbar glasfluss. NF 7: 1207 (1883).
f) [jfr ä. d. hans contrafey, som er hannom efftergiort] (mindre br.) i fråga om bildande konst: åstadkomma en bild l. avbildning av (ngt), avbilda, efterbilda. Ett samvetsgrannt eftergörande af naturen. Estlander Konst. hist. 82 (1867). — särsk. i p. pf. (med objektsväxling). Med en förvillande likhet eftergjorda menniskor. Sthms Fig. 1845, s. 166. Rydberg Vap. 81 (1891).
Spoiler title
Spoiler content