SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1918  
EFTERLUT äf3ter~lɯ2t, r. l. f.; best. -en; pl. -ar.
Etymologi
[till EFTER- 8 (c)]
lut som (medelst ny utlakning) framställes efter redan utvunnen lut. Then efter-luten, som tages efter prof-luten. Broocman Hush. 2: 201 (1736). — särsk. (förr) om den lut som vid salpeterberedning framställdes gm att ånyo slå vatten på mullen i ett jordkar, sedan förluten avrunnit; motsatt FÖRLUT. En Salpeterprofvare, hvarmed förluten, söden, och efterluten proberas till styrka eller grad. Läsn. f. sv. folket 1848, s. 309. Därs. 310, 311.
Spoiler title
Spoiler content