EFTERPOST äf3ter~pos2t, r. l. m.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[ordet leder, efter vad det synes, eg. sitt ursprung från det av F. W. C. Areschoug Skand. vegetationens hist. 5 (1866) i samma bet. använda EFTERTRUPP, i det att detta sistnämnda gm anslutning till FÖRPOST, som i bildl. bem. (så t. ex. av Areschoug a. st.) användes bl. a. om förelöpare för l. första representanter av en för en viss trakt ny, invandrande flora l. fauna, av senare förf. förvanskats till EFTERPOST]
(föga br.) bot. kvardröjande art (l. släkte osv.) av en vegetation som eljest försvunnit från ifrågavarande utbredningsområde, kvarleva, relikt. Areschougs (år 1863 framställda) uppfattning af .. (vissa från sitt egentliga utbredningsområde isolerade) växter såsom ”efterposter” eller, såsom vi nu säga, ”relikter” af istidens flora .. är riktig. A. G. Nathorst i Ymer 1895, s. 44. R. Sernander i Uppland 1: 86 (1902).
