publicerad: 1918
EFTERRÄTTELSE äf3ter~rät2else, r. l. f.; best. -en; pl. (i bet. 1 o. 3) -er.
Etymologi
[fsv. äptirrättilse; liksom ä. d. efterrettelse o. dan. efterretning efter mnt. narichtinge, ä. t. nachrichtung o. t. nachricht, de senare eg. vbalsbst. till ä. t. nachrichten (se EFTERRÄTTA); jfr äv. ä. holl. narichting o. holl. naricht. Ordet är i sv. tidigast inlånat i bet. 3]
1) [jfr motsv. l. liknande anv. i d., mnt., ä. holl., holl., ä. t. o. t.] (†) vägledning; förebild, rättesnöre, regel, norm; förhållningsregel, instruktion. Vthaf thesse höghwijse Män (dvs. åtskilliga förut citerade romerska rättslärda) hafwe wij wäl mått haft een godh efterrättelse och vnderwijsning, huru wij oss .. emoot Sigismundum .. förhålla skulle. Chesnecopherus Fulkom. skäl B b 4 b (1607). (Av magnetnålens ställning) hafwa .. (sjömännen) sin effterrettelse. Muræus Arndt 4: 99 (1648). Thet sunda förnuftet, som Gud hafver gifvit oss til vplysning och efterrättelse. Rydelius Förn. 225 (1721, 1737). En myndig och tilförlåtlig Ordbok till allmän efterrättelse. Sahlstedt Crit. saml. 123 (1759). Gelanor trotsade på sin Instruction (Efterrättelse). Weise Narrar 1: 279 (1769). Jag vill .. till framtida resandes efterrättelse nämna några ord om riktningen af vår kosa. Castrén Res. 1: 27 (1852).
2) [bet. utgår från sådana uttr. som ställa sig (ngt) till efterrättelse o. d., i vilka ordet eg. har bet. 1, men associerats med o. fattats ss. vbalsbst. till EFTERRÄTTA (sig) o. rätta sig efter] handling(en) att rätta sig efter (ngt) l. att foga sig efter l. efterkomma l. följa l. iakttaga (en uppmaning l. befallning l. föreskrift l. ngns vilja l. råd o. d.); efterföljd, efterlevnad, hörsammande, åtlydnad; numera i sht i uttr. lända till efterrättelse o. ställa sig (ngt) till efterrättelse. At thenne Resolution må uti dömmande tagas til efterrättelse. Schmedeman Just. 603 (1668). Thet wederbörande länder til hörsam efterrättelse. Därs. 882 (1684). Swedberg Sabb.-ro 823 (1701, 1710). Gref Bonde och de öfrige .. berättade, at de stält sig til nogaste efterrättelse den befalning, som R(idderskapet) o(ch) A(deln) gifvit dem. 2 RARP 4: 488 (1727). (Recensenten) gjorde .. sådana anmärkningar, att jag omöjligt kan ställa mig dem alla till efterrättelse. Choræus Bref 115 (1802). (Teol. fakultetens betyg) böra (vid prästexamen) .. tjena till ledning, icke till efterrättelse. Tegnér 4: 345 (1837). Lagen skall lända till allmän efterrättelse. Schrevelius Civilr. 1: 13 (1844). Ling understälde Tegnér ofta sina skrifter och var mer villig, än han eljest brukade, att ställa sig dennes råd till efterrättelse. Ljunggren SVH 3: 550 (1881). Han förklarade .., att han med djupaste underdånighet stälde sig Kunglig Majestäts nådiga vilja till efterrättelse. Annerstedt Rudbeck Bref cclxii (1905). — (†) Man har .. af flera omständigheter slutat, at .. (Magnus Erikssons landslag) verkeligen blifvit nytjad til efterrättelse. Schönberg Bref 1: 145 (1772).
3) [jfr motsv. anv. i fsv., ä. d., d., ä. holl., holl., ä. t. o. t.] (†) underrättelse, meddelande, upplysning, uppgift; redogörelse, besked. Carl IX Bevijs D 2 a (1604). På hwad tijdh han är blefwen dödh, ther om hafwer man ingen wisz Effterrättelse. Schroderus Osiander 2: 557 (1635). (Jag) haffver .. fått effterrättelse, att Fursten .. haffver fortsatt sin marche. Oxenst. brefv. 8: 506 (1645). (Länsbokhållare och kronofogdar) måge kunna .. (om kronans skogar och allmänningar), enär effterfrågas, gifwa all skähligh information och effterrättelse. Saml. af instr. f. landtreg. 435 (1662). I bihanget til Wästgöte-lagen kallas .. (Sverkers stallmästare) Hästa-Sven; men i en gammal Latinsk Efterrättelse .. Garcifer. Dalin Hist. 2: 99 (1750). Det var först år 1733 vi i allmänt tryck fingo några efterrättelser om Dalskan. Sv. lit.-tidn. 1813, sp. 801. Lützow saknade aldrig god efterrättelse om Svenskarnes rörelser. Afzelius Sagoh. XI. 2: 204 (1870).
Spoiler title
Spoiler content