SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1918  
EFTERRÄTTLIG äf3ter~rät2lig, adj. -are.
Ordformer
(-rättelig Växiö domk. akt. 1686, nr 38, Tullberg m. fl.)
Etymologi
[avl. av EFTERRÄTTA (sig) o. rätta sig efter; jfr d. efterrettelig, ä. t. nachrichtlich]
(numera knappast br. utom i ssgn OEFTERRÄTTLIG) som man kan rätta sig efter l. hålla sig till; auktoritativ, tillförlitlig, pålitlig, säker. Växiö domk. akt. 1686, nr 38. Om man får antaga denna siffra såsom efterrättlig, måste detta krigståg varit ett af de betydligare. Arfwidsson Oisian 1: 390 (1842). Han är .. ännu allt för litet stadgad och efterrättlig (för att gifta sig). Zedritz 3: 187 (c. 1855). Den till språk föga efterrättlige (fsv.) Alex(andersdikten). Rydqvist SSL 2: 146 (1857). Tullberg Sv. rättskr. 181 (1862).
Spoiler title
Spoiler content