SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1918  
EFTERSEENDE äf3ter~se2ende, n.; best. -et; pl. (†) -er (Swedenborg Opera de reb. nat. 1: 299 (1720; i bet. 2)).
vbalsbst. till EFTERSE o. SE EFTER. — särsk.
1) (i skriftspr.) till EFTERSE 1; numera nästan bl. i uttr. vid (närmare, nogare, noggrannare) efterseende (jfr 2). Vid närmare efterseende fann jag vad jag sökte. 2 RARP 5: 100 (1727). Som jag blef besvärad af en stinkande lukt, så fant jag vid efterseende, at en lastage-plats för sopor .. var anlagd på torget och vid bron. Posten 1769, s. 782. Wikner Mater. 37 (1870).
2) (i skriftspr.) till EFTERSE 3: undersökning, granskning, utredning, prövning; numera bl. ngn gg i uttr. vid (närmare, nogare, noggrannare) efterseende (jfr 1). Swedenborg Opera de reb. nat. 1: 299 (1720). Man (finner) lätt, vid äfterseende, att icke hvarje taktradsschema föreskriver en värklig paus ens i slutet. Wulff Värsbildn. 23 (1896). Egnade .. (Beskow) ock med framgång åt sångens makter sina gärder, så var han dock, vid närmare efterseende mindre deras än deras älskliga ledsagerskors (dvs. gratiernas) korade gunstling. Wirsén i 3 SAH 11: 127 (1896).
3) (numera föga br.) till EFTERSE 5: eftersyn, tillsyn, övervakande; inspekterande, inspektion. Konungens nådigste efterseende i egen hög Person. Oelreich 306 (1755). Det måtte vara ett förbannadt efterseende, att sköta hemman i alla landsorter. Almqvist Det går an 71 (1839). Kindblad (1870).
Spoiler title
Spoiler content