SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1918  
EFTERSE äf3ter~se2, v. -ser, -såg, -sågo, -sett, -sedd. vbalsbst. -ELSE (†, Lind (1749; under übersehung)), -ENDE (se d. o.); jfr EFTERSIKT, sbst.1 o. EFTERSYN.
Etymologi
[till EFTER- 7; jfr d. efterse, ävensom mnt. nasên, holl. nazien o. t. nachsehen]
— jfr SE EFTER.
1) [jfr motsv. anv. i d., holl. o. t.] (numera bl. i skriftspr., i sht i pass.) med egna ögon övertyga sig om l. taga reda på, se efter (ngt l. hur ngt förhåller sig o. d.); i fråga om begagnandet av bok l. karta o. d.: slå upp (o. taga reda på), uppsöka, efterforska (ngt). G. I:s reg. 17: 332 (1545). Enär (dvs. när) iag effterseer, finner iag (hemmanet) .. intet .. wara ifrån Hr Doctor .. Christian Foss uthlagdt. Ågerups arkiv 25 okt. 1700. Om (ledsagaren) .. här intet .. noga hade efter sedt, hade .. (pilgrimerna) otvifvelachtigt alle nedersunkit, i diupa Gyttian. Lagerström Bunyan 2: 214 (1727). Förmodligt kunde Gästerne, / Vid Ljus begynna efterse / Hvad drogue dem gafs för deras pengar. Kellgren 2: 155 (1792). Nagasaki .., / En gammal hamnstad, hvarom mera / Kan efterses hos Pierre Loti. Snoilsky 5: 91 (1888, 1897). De (råkades) hvar morgon för att efterse, om jaktlyckan varit dem gunstig. Heidenstam Karol. 2: 10 (1898). — särsk. [jfr motsv. anv. i d., holl. o. t.] (†) undersöka (ngt), granska (ngt); inventera (egendom o. d.); genomse (skriftlig framställning o. d.). 2 RARP 4: 57 (1726). Then (vid ansökan om cession) vpgifna ägendomen bör .. straxt effterses, sequestreras och af domaren i förvahr sättas. Nehrman Inl. t. jur. civ. 307 (1729). Saturni Månar äro fem til antalet ..; men dess aflägsenhet hindrar at både efterse och at hämta stor nytta utaf dem. Mallet Intr. i VetA 1760, s. 17. Protocollerne eftersågos .. (o.) jemnfördes. D. Tilas (1769) i HSH 16: 231.
2) (†) söka efter, söka att få fatt på (ngn), efterspana. Gårmakare, som landet begärer (för koppartillverkningen), skall man med flijt efftersee. RP 8: 113 (1640).
3) [jfr motsv. anv. i ä. d.] (numera bl. i skriftspr., mindre br.) undersöka, utreda, pröva, se till, tillse (huru ngt förhåller sig o. d.). Carl XII Bref 133 (1714). Förnuftet .. efterser huru vida hvart och et ting, som man plägar hafva behag eller misshag til, doger til medel at vinna thet högsta endamålet. Rydelius Förn. Föret. § 11 (1718, 1737). Vi villje efterse af hvad tilfälle denna Prints uti dessa upproren inblandades. Celsius G. I 2: 83 (1753). När materialisten blir uppmanad .. att efterse, huruvida det finns eller icke finns en tidlös verklighet. Wikner Mater. 38 (1870). A. Kock i Stud. tillegn. Es. Tegnér 363 (1918).
4) [jfr motsv. anv. i holl.] (numera bl. i skriftspr., i sht i pass.) undersöka l. se till (ngt) med tanke på att avhjälpa möjligen befintliga olägenheter l. bristfälligheter l. skador o. d., se om, se efter. Jag har sett kläde, ullvantar (m. m.) .., som om sommaren .. ej så noga blifvit eftersett, vara om hösten af (mal) .. sönderskuren. Kalm Resa 2: 490 (1756); jfr 5. (Han) sprang .. att efterse machineriet (i kvarnen). Almqvist Skälln. 94 (1838). Vid målskjutningar .. böra gevärshandtverkarne vara tillstädes, för att .. efterse låsens gångställning; lossa och tilldraga skrufvar m. m. Tj.-regl. 1858, 1: 67. (Fartyget har ej) erhållit några nämnvärda skador af grundstötningen .. men (man) vill för säkerhetens skull ha ångaren eftersedd. SD(L) 1897, nr 58, s. 1.
5) [jfr motsv. anv. i dan. o. holl.] (numera bl. i skriftspr., i sht i pass.) övervaka, se till, ha tillsyn med l. om, se efter, taga vård om (ngn l. ngt); se till, övervaka (att ngt göres o. d.). Schultze Ordb. 4040 (c. 1755). En regerande Konung, som eftersåg alt sjelf. Schönberg Bref 2: 102 (1778). I fall du sjelf har korrekturen af Iduna, så efterse att ej för många ord onödigtvis begynna med stora bokstäfver. Tegnér E. skr. 1: 113 (1817). Kusken stadnar .. qvar utanför grinden, för att efterse hästarna. Crusenstolpe Tessin 5: 149 (1849). Efterse elden. En husbonde bör efterse sitt folk, sina tjenare. Dalin (1850). Konventikelplakatet bjuder .. att efterlefnaden af stadgan .. om eder och sabbatsbrott må vaksammare efterses. Thomander 2: 392 (1853). Truppafdelningarna, som .. blifvit dragna till tinget, för att efterse fångarne. Rydberg Frib. 234 (1877; uppl. 1857, 1866: bevaka). — (†) kritiskt övervaka l. iakttaga (ngn l. ngt); hålla efter (ngn l. ngt). Sådant missbruk (bör) intet tillåtas, uthan eftersees och rättas. Saml. af instr. f. landtreg. 323 (1687). Engelands Regering .. efterses altjämt af et Samfund, som äfven ständigt gifver akt på sig sielf. Dalin Montesquieu 71 (1755).
Spoiler title
Spoiler content