publicerad: 1918
EFTERSPEL äf3ter~spe2l, n.; best. -et; pl. =.
Etymologi
1) [jfr motsv. anv. i d., holl. o. t.] skådespel (av mindre längd o. betydenhet) som (för att utfylla programmet) gives efter ett annat (som betraktas ss. det huvudsakliga), efterpjäs; jfr EFTERSTYCKE. Dähnert (1746). Den Glade Medborgaren, Divertissement .. Gifvit som Efterspel til: De Falska Apparencerne. Envallsson (1790; boktitel). Dalin (1850; angivet ss. mindre br.). Den Romerska ungdomen .. (påfann) att, såsom efterspel (exodia) till de nya skådespelen, .. gifva gycklande dramatiska upptåg. Lysander Rom. litt. hist. 264 (1858). Komiska mellanspel och efterspel brukades alltjämt även i renässansdramat. Wrangel Dikten 258 (1912). — i utvidgad anv., i fråga om upptåg l. föreställning o. d. av annan art än ett eg. skådespel. På striden följer en dans af flera personer ... Äfven detta efterspel sker enligt den takt, som gifves från trumman. Ödmann M. Park 41 (1800). Larsson Sv:s simsällsk. 23 (1860; i fråga om simuppvisning).
2) i bildl. o. överförd anv.
a) [jfr motsv. anv. i d., holl. o. t.] uppträde l. händelse l. episod som sammanhänger med l. utgör en fortsättning l. följd av en föregående tilldragelse; särsk.: betänklig l. oangenäm påföljd (av en handling o. d.), eftersläng, efterföljande räfst, efterräkning; jfr EFTERLEK. En egendomsaffär med efterspel. Saken blir föremål för rättsligt efterspel, får sitt efterspel inför domstol. Ei låta sig förföra: / I arga skalkars råd at taga någon del: / Ty sådant hafver mäst ett farligt efterspel. Kolmodin Qv.-sp. 1: 211 (1732). (Riksdagen 1664) bildade .. ett efterspel till 1660 års händelser. Carlson Hist. 2: 228 (1856). Efterspel till Köpingsbranden. AB 1890, nr 7, s. 2 (rubrik). Ett märkligt efterspel på riksdagsdrabbningarna (år 1817) blef riksrätten mot statsrådet Cederström. S. Clason i Sv:s hist. IX. 1: 232 (1909).
b) (numera föga br.) i fråga om en fest o. d.: nackspil. Sthms Fig. 1845, s. 187. Middagen var glad och animerad och efterspelet blef Gluntar, sjungna af Nyblom och Wennerberg. Fredrika Limnell (c. 1875) hos Dahlgren Lyran 76. (Hotell) Rydberg tyckes ha blifvit den lokal, der man numera företrädesvis deltager i efterspelet, sedan den kungliga balen är afslutad. SD(L) 1896, nr 42 A, s. 3. Östergren Främ. ord (1918; under nachspiel).
c) (föga br.) närmande sig l. övergående i bet.: (efterföljande) avspegling, reflex; ”epifenomen”. Allt sammanstämde (på Island) att af det gamla nordiska lifvet .. framställa liksom ett efterspel, som lifligare och fullständigare skulle bringa dess bild till efterverlden. Geijer II. 1: 147 (1825). En hypotes, enligt hvilken de (psykiska företeelserna) äro efterspel .. af molekylära rörelser och grupperingar i hjärnan. Rydberg Varia 89 (1894).
3) [jfr motsv. anv. i d., holl. o. t.; efter nylat. postludium] mus. postludium.
a) instrumentalspel som avslutar ett sångstycke, sedan sången tystnat. Herr Hæffner hade gjort (de sv. folk-)melodierna en tjenst dermed, att utelemna sina för- och efter-spel. Euterpe 1: 17 (1823). Från orgeln ljöd ett stilla efterspel, / Men sången tystnat, som jag hört från gatan. Wennerberg 4: 247 (1885). Fahlcrantz Kyrkoherden 249 (1907).
b) tonstycke som spelas på orgeln efter slutad gudstjänst, medan församlingen avlägsnar sig; utgångsmarsch. Höijer Musiklex. 374 (1864). 2 NF 22: 21 (1915).
4) spelt.
b) (föga br.) i fråga om brädspel, i uttr. få efterspel: gm att ordna sina egna utestående brickor till ngn viss gruppering (kronspel, trappspel osv.) vinna ett parti, sedan motspelaren redan börjat plocka hem sina. Weste (1807). Schulthess (1885).
Spoiler title
Spoiler content