SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1919  
EFTERVOKALISK äf3ter~vωka2lisk, adj.; adv. -T.
Etymologi
[till EFTER- 8]
språkv. som följer efter vokalen i en stavelse. Stavelsens äftervokaliska konsonanter. Wulff Värsbildn. 10 (1896). Dens. Sv. rim 13 (1898).
Spoiler title
Spoiler content