EKONOMISERA ek1onå1mise4ra l. e1k-, äv. -ån-, stundom -ωn-, l. -om1-, l. 010—, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING.
Etymologi
[avl. av EKONOM l. EKONOMI; jfr holl. oeconomiseeren, t. ökonomisieren, eng. economize, fr. économiser]
1) intr.: undvika att göra större utgifter l. förbruka mera än som behöves, leva sparsamt, göra besparingar, hushålla, förfara sparsamt, vara sparsam, spara, i sht i förb. med prep. med; äv. bildl.; stundom med icke personbetecknande subj.: åstadkomma besparing, vara besparande. Hist. Arkisto 8: 175 (c. 1820). Du som är familjefader och bör kunna economisera. J. Jolin (1852) hos Sturzen-Becker Sturzen-Becker. (Ång-)maskinen blir ekonomiserande. Tekn. tidskr. 1889, s. 209. Ekonomisera .. med bränsle. Internat. signalb. (1902). Föredragsspråket .. skall .. vara av den art, att det ekonomiserar med .. (åhörarnas) intresse. Ottelin Folkl. förel. 2: 36 (1918).
2) (föga br.) tr.
a) sparsamt hantera l. handskas med, hushålla med. ”Ekonomisering” af alla produktionsmedel. Ekon. samh. 1: 182 (1891).
b) göra ekonomiskt fördelaktig. (L. försökte) att ekonomisera såväl trädskoleskötseln som fruktodlingen. LAHT 1912, s. 16.
Särskild förbindelse:
EKONOMISERA IN101010 4. (knappast br.) till 1: inbespara. Ekonomisera in en tolfskilling. Sturzen-Becker 2: 205 (1841, 1861).
