SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1920  
EKONOMISK ek1onå4misk, l. e1k-, äv. -ån-, stundom -ωn- (ekånå´missk Dalin), adj.; adv. -T.
Ordformer
(ek- (ec-) SP 1779, s. 379 (”370”) osv. oec- l. œc- (oek-) 2 RARP I. 1: 60 (1719), G. Dalin (1871; jämte ek-))
Etymologi
[jfr holl. economisch, t. ökonomisch, eng. economic, fr. économique, lat. oeconomicus, av gr. οἰκονομικός, av οἰκονόμος (se EKONOMI)]
1) som har avseende på l. är av betydelse för anskaffande o. användning av medel för tillfredsställande av (materiella) behov, som gäller affärer l. pänningar l. vad ngt kostar l. hur inkomster o. utgifter gå ihop, affärs-, hushålls-, pänning-. Ekonomiska framsteg, förbättringar. Ekonomisk tillbakagång. En (rent) ekonomisk fråga. Ur ekonomisk synpunkt. Han har föga sinne för det ekonomiska. De europeiska makternas ekonomiska intressen i Asien o. Afrika. De ekonomiska resultaten av statens affärsvärksamhet. 2 RARP I. 1: 60 (1719). Den œconomiska sidan (av saken). Ad. prot. 1786, s. 60. Ny organisation af den ekonomiska förvaltningen (vid universiteten). Rundgren i 3 SAH 2: 42 (1887). Hans praktiska, ekonomiska förstånd. Schück (o. Warburg) Sv:s litt. 3: 10 (1918). — jfr KLASS-, NATIONAL-, PRIVAT-, SOCIAL-, STATS-, VÄRLDS-EKONOMISK. — särsk.
a) som har avseende på l. är av betydelse för näringarna l. deras upphjälpande, särsk. (i sht förr) i fråga om jordbruksnäringen; jfr EKONOMI 1 a o. 5 b β. Stridsberg Åkerbr. 39 (1727). En botanisk och oeconomisk resa genom de Svenske Bergs- och Södre- Provincier. Sv. Merc. 1765, s. 450. En ganska kännbar lucka i den ekonomiska litteraturen. Qvartalsskr. f. landtm. I. 5: 36 (1835). Ekonomisk geografi. Rönnholm (1907; boktitel). — särsk.
α) jur. i uttr. ekonomisk besiktning, förr äv. ekonomisk syn, om en med kortare mellanrum företagen besiktning å publika hemman för kontrollerande av jordens hävd o. byggnadernas tillstånd. Saml. af instr. f. landtreg. 374 (1723). 2 NF 4: 757 (1905).
β) om karta: som angiver markens olika användning, ss. åker, äng, skog m. m. Ekonomisk karta. SFS 1859, nr 20, s. 2. Rikets ekonomiska karteverk. Därs. 2 NF 23: 297 (1915).
b) nationalekonomisk; jfr EKONOMI 5 a. Forssell Stud. 2: 152 (1886, 1888).
c) jur. i uttr. ekonomisk lag, (konungens) ekonomisk(a) lagstiftning(srätt) o. d., i fråga om lag som rör rikets allmänna hushållning o. som det tillkommer k. m:t ensam att stifta, upphäva l. förändra. Den ekonomiska lagstiftningen är förbehållen den styrande makten. Järta V. skr. 1: 51 (1809). Ekonomiska författningar. Svedelius Statsk. 1: 120 (1868). Om konungens ekonomiska lagstiftning. Thulin (1890; boktitel).
d) teol. motsv. EKONOMI 1 c, i uttr. (den) ekonomisk(a) trinitet(en) l. treenighet(en), om treenigheten fattad ss. Guds trefaldiga uppenbarelse i världen i o. för förvärkligande av sin avsikt med densamma. NF 16: 652 (1892). Ahnfelt o. Bergqvist Tros- o. sedel. 32 (1895).
2) motsv. EKONOMI 4: som gäller l. har avseende på (ngns) ställning l. omständigheter i fråga om pänningar l. materiella värden, affärs-, pänning-. Ekonomiskt sedt är hans ställning god. Ekonomiska bekymmer. Vara ekonomiskt (o)beroende. Rademine Knigge 1: 36 (1804). Mina ekonomiska omständigheter äro brydsamma. Tegnér 5: 273 (1822). Frihetstiden hade .. slutat med ekonomisk .. ruin. Odhner G. III 1: 340 (1885). En ekonomiskt lyckligare lottad kamrat. Läsn. f. sv. folket 1910, s. 133.
3) motsv. EKONOMI 3: som undviker onödig utgift l. förbrukning, hushållsaktig, sparsam; stundom eufemistiskt: snål, nidsk, girig; om sak: som ej förbrukar (kraft l. material l. dyl.) mer än som är nödvändigt, som åstadkommer besparing, besparande, som lämnar bästa möjliga resultat med minsta kostnad. SP 1779, s. 379 (”370”). Man måste skrifva så här tätt och ekonomiskt från London för de dyra postpengarnas skull. E. G. Geijer (1809) i Sv. mem. o. bref 7: 101. En .. ekonomisk ångmaskin. GHT 1895, nr 204, s. 1. Danskarne .. (äro) ekonomiska, .. använda ungefär hälften så många tjänare som vi. Tenow Solidar 1: 27 (1905). Ett så ekonomiskt löpsätt som möjligt. Zander Löpn. o. gång 31 (1918). — särsk. sjöt. i uttr. ekonomisk fart, den fart, med vilken ett fartyg under användande av en viss bränslemängd kan tillryggalägga största möjliga väglängd. SD(L) 1898, nr 174, s. 4. LD 1908, nr 72, s. 4. — jfr VÄRME-EKONOMISK.
Ssgr: (1 c) EKONOMISK- l. EKONOMISKT-ADMINISTRATIV. (Det) tillkommer .. (konungen) att gifva processuella bestämmelser för ekonomisk-administrativa mål. Hagman Sv:s grundlag. 235 (1902).
(1 a) -BOTANISK. Ekonomisk-botanisk trädgård och trädskola. SFS 1892, nr 80, s. 2.
(1 a) -GEOGRAFISK. Ekonomisk-geografiska kartarbeten. SFS 1892, Bih. nr 102, s. 2.
Spoiler title
Spoiler content