publicerad: 1921
ELDIG el3dig2, adj. -are. adv. -T.
Etymologi
[fsv. eldogher, motsv. ä. d. eldig]
1) (†; se dock nedan) som består av l. har avseende på l. sammanhänger med eld, glödande, brinnande; jfr ELD 1. Stiernhielm Cup. 5 (1649, 1668). Eldiga swafwel-bäckar. Hiärne 2 Anl. 232 (1706). Eldiga gnistror. Bergman IVetA 1764, s. 54. Herrar med eldiga cigarrer snedda i flock ned till Berns. G. Nordensvan i Svea 1885, s. 135. — särsk. (i högre stil, föga br.) i utvidgad o. överförd anv., närmande sig bet.: het, brännande. Är dagen eldig, och är natten ljuf, / Af båda diktens färger lånar du. Runeberg 2: 314 (1832). Den korta, eldiga sommaren var redan borta. Didring Malm 2: 132 (1915).
2) bildl.; särsk.
a) i fråga om sinnestillstånd: full av eld, full av liv (i sht förr äv.: av kvickhet l. spiritualitet), livfull, livlig, full av känsla l. hänförelse l. värme; stundom: passionerad, glödande, het, hetsig, lidelsefull; om tal l. framställning äv.: medryckande; jfr ELD 3. Ett eldigt vett. Mörk Ad. 2: 65 (1744). En eldig ungdom. Posten 1769, s. 840. De eldigaste ord .. och de mest slående liknelser. Lysander Rom. litt. hist. 20 (1858). I hans eldiga själ utkämpades .. en häftig strid emellan motsatta böjelser och plikter. Forssell i 3 SAH 3: 310 (1888). (Dillon) gjorde sig bemärkt såsom .. eldig talare. NF 20: 478 (1897). — jfr TROS-ELDIG. — särsk. om häst, ngn gg äv. om andra djur: livlig, livfull; jfr ELD 3 a β. Berghult Kalkon. 50 (1760, 1775; om kalkonhönor). Ett par eldiga apelkastade vagnshästar. Dahlgren 1 Ransäter 158 (1905).
b) om öga: livlig, glänsande; lidelsefull; jfr ELD 1 g γ. Trånmatt, eldiga och ljufva, / Skalkens ögon hvälfde sig. Tranér Anakr. 182 (1830, 1833). De Geer Minnen 2: 14 (1892).
c) om vin, stundom äv. om andra spirituösa drycker; jfr ELD 1 j. En eldig must af klämda drufvan. J. G. Oxenstierna 1: 40 (1805). Högberg Vred. 3: 322 (1906).
d) i fråga om färg: eldliknande; stundom närmande sig bet.: glänsande, ”varm”. Med varsam hand en eldig ros hon plockar. Stagnelius (SVS) 1: 355 (c. 1820). En eldig rodnad hjeltens kinder målar. Nicander 2: 115 (c. 1830). — särsk. motsv. ELD 8. Almroth Karmarsch 506 (1839). Rent kromgrönt har en särdeles vacker, eldig färgton. AHB 131: 15 (1887).
Avledn.: ELDIGHET, r. särsk.
a) till 2 a. Björnståhl Resa 4: 38 (1773). särsk. till 2 a slutet. Wrangel Handb. f. hästv. 2: 1334 (1887).
c) till 2 c. Efter 3—6 år antager .. (scherry) en djup bernstensfärg, fin bouquet, eldighet och kryddartad smak. NF 18: 77 (1894).
Spoiler title
Spoiler content