SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1922  
ENBETT e3n~bet2, ngn gg en3~, l. ENBET ~be2t, adj. o. sbst. n., i bet. II 2 äv. r.; ss. sbst. förr ngn gg ENBETE; ss. adj. oftast oböjl.; ss. sbst. obrukligt i best. o. pl. adv. =.
Ordformer
(em- VRP 1650, s. 497 (: embetzlas), Bouppt. fr. Växiö 1879 (: embetssele). -bett Stiernman Com. 1: 811 (1622) osv. -bet Möller (1790) osv. -bät Murenius AV 554 (1664). -bitt Hof Dial. vestrog. 111 (1772). -bete Förarb. t. Sv:s lag 1: 346 (1691: enbeteslass), Dalin Hist. 1: 158 (1747: Enbetes-vagn))
Etymologi
[jfr sv. dial. e(i)nbett, ebett; av EN, räkn. I, o. bett, p. pf. av sv. dial. beta, betta, betsla (se BETA, v.4); i fråga om formen enbete jfr nor. dial. einbeite, körredskap för en häst; jfr äv. TVEBETT]
I. (numera knappast br.) adj.: som drages av en dragare. Ett eenbett Lasz. Stiernman Com. 1: 811 (1622). En-bett vagn. Lind (1749; under einspännig). Björkman (1889).
II. sbst.
1) anspänning vid vilken blott en häst användes; enspann; särsk. i förb. gå, köra l. åka, ngn gg draga l. plöja, enbett, stundom i enbett, i sht förr stundom enbetts, i vilka förb. enbett stundom fattas ss. adv. Körning med enbett. Fjädervagnar för par och enbett. I Emden kördes mycket enbets. Bladh (o. Hornstedt) 49 (1799). Hästarne .. äro vane att gå enbet. Zetterstedt Sv. lappm. 1: 37 (1822). Vagnar till Enbet. Bouppt. fr. Växiö 1843. En kusk, som .. sköter sitt enbet, par eller spann med .. elegans. Wrangel Handb. f. hästv. 473 (1885). Dessa hästar .. gå väl att köra enbet. SDS 1893, nr 213, s. 1. Vagnshästar i enbet. GbgsAB 1919, nr 81, s. 6. — i bild. (Blir glädjen) icke längre .. en umgängets glädje, .. — åker han (dvs. glädjen) enbets med dig genom lifvet, då är du ju förlorad både för dig och för andra. Tegnér 3: 390 (1836).
2) (numera knappast br.) enbettsvagn, enspännare, enspänt fordon. Jag for .. / På min enbet. Sehlstedt 2: 49 (1857, 1862).
Ssgr (till II 1): A (†): ENBETT- l. ENBET-SELE, -SÄNG, -VAGN, se B.
B: ENBETTS- l. ENBETS-DROSKA. —
-HÄST. —
-KUSK. Lönen bestämdes till 60 kr. för enbetskuskar och 70 kr. för parkuskar. GHT 1896, nr 229, s. 3. —
-KÖRNING. —
-LASS. VRP 1650, s. 497. —
-OK. ok för en oxe. JernkA 1833, s. 616. —
-OXE. —
-PLOG. —
-SELE. (-bet- Bouppt. fr. Rasbo 1754). —
-SKJUTS. —
-SLÄDE. Horn Lefv. 46 (c. 1657). —
(II 1 slutet) -SÄNG (-bet- Tranér Anakr. 202 (1833)) (numera knappast br.) enmanssäng. O. Kolmodin (1718) i 3 SAH 15: 342. Sparre Standaret 338 (1847). —
-VAGN. (-bet- Nordforss (1805)). Dalin Hist. 1: 158 (1747). —
-ÅRDER. VetAH 1782, s. 198.
Spoiler title
Spoiler content