SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1922  
ENFILERA 1file4ra, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING; jfr ENFILAD.
Etymologi
[av fr. enfiler]
1) mil. om truppstyrka l. batteri o. d.: beskjuta (en försvars- l. anfallslinje) längs med densamma; bestryka (se d. o. 4). Rålamb 8: 129 (1691). Stormgaller lida föga af fientlig beskjutning, såvida denna ej är enfilerande. 2 NF 27: 229 (1917).
2) spelt. i brädspel: stänga motspelaren med många band (se d. o. 25) i rad. Lundequist Konsten att spela 1: 111 (1832).
Ssg (till 1): ENFILER-BATTERI. mil. vid belägring anlagt batteri vars bestyckning är avsedd att bestryka försvarslinje. Busch Fästn. 119 (1880).
Spoiler title