ENKRINIT äŋ1krini4t l. eŋ1- l. än1-, r. l. m.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[av nylat. encrinites, avledn. av nylat. encrinus (encrinos Agricola (1558)), av gr. κρίνον, lilja]
geol. i sht i pl.; benämning på vissa fossil, oftast kantiga l. rundade stänglar, i tvärsnitt visande ett stjärnigt mönster (av fem l. flera outslagna ”liljor”); varje särskilt av de till krinoidéernas klass av tagghudingarna hörande, delvis ännu fortlevande djur varifrån dessa fossil härstamma, liljestjärna, havslilja. Encriniter. Lilljestenar. Wallerius Min. 367(1747). Kalkstenen (på Gottland är) .. uppfylld med organiska lemningar af en utdöd djurverld, .. i synnerhet delar af Encriniter och Coraller. Hisinger Ant. 4: 213(1828).
