publicerad: 1922
ENTREPRENÖR aŋ1treprenö4r l. -ter- l. -œ4r, m.||(ig.) (jfr anm. nedan); best. -en, äv. -n; pl. -er.
Ordformer
(enter- LittT. — Förr skrivet -eur)
Etymologi
1) person som åtagit sig en entreprenad l. brukar åtaga sig entreprenader. Entrepreneurer, de der skulle påtaga sig at upbygga (bron). Loenbom M. Stenbock 2: 5 (i handl. fr. 1709). Entreprenören (N. N:s) .. konkurs. PT 1911, nr 251 B, s. 2. — jfr BYGGNADS-, RENHÅLLNINGS-ENTREPRENÖR m. fl.
2) (†) person som på grund av kontrakt innehar ledningen (av en teater), (teater)direktör. Entrepreneur af den nya Theatern. Kellgren (1788) i SAD 1786—89, s. 513. LittT 1796, s. 125. jfr HSH 10: 319 (1716). — jfr TEATER-ENTREPRENÖR.
Anm. Ss. fem. till ENTREPRENEUR anträffas entreprenös [av fr. entrepreneuse] hos Gynther Conv. (1846) o. Borg Om Inst. f. döfst. 49 (1854).
Spoiler title
Spoiler content