ENTREPRENAD aŋ1treprena4d l. -ter-, r. (m. Weste, Dalin(1850), Lundell; f. Lindfors(1815)); best. -en; pl. -er.
Ordformer
(förr ofta skrivet -ade)
Etymologi
[efter mönstret av BRAVAD : BRAVERA, PROMENAD : PROMENERA o. d. i sv. bildat vbalsbst. till ENTREPRENERA]
1) (†) företag. De äfventyrligaste entreprenader. Säfström Banquer. R 1 b(1753). Aldrig hade .. (läkarna) haft ett dylikt consultationsämne; .. flera gångor voro de på vägen att öfvergifva hela entreprenaden. Kexél 2: 32(1781).
2) avtal l. beting om utförandet av (visst) arbete l. (viss) tjänst l. leverans mot (viss) ersättning därför. Utbjuda, utlämna (ngt) på entreprenad. Taga bortforslandet av snön på entreprenad. Stockholms renhållande genom Entreprenade eller förpacktning. PH 5: 3072(1751). Arbetena (med floden Donaus reglering) utfördes på entreprenad af firman G. L. 2 UB 9: 386(1905). Som regel uppställdes (i 1878 års skjutsstadga), att skjutsningen skall på entreprenad upplåtas. 2 NF 10: 852(1908). — jfr GENERAL-ENTREPRENAD m. fl. — särsk. bildl., i uttr. taga (en uppgift, ett ämne o. d.) på entreprenad: lägga beslag på, anse sig ha ensamrätt att syssla med. Han tycks ha tagit avrustningsfrågan på entreprenad. 2 Saml. 5: 67(1885).
