publicerad: 1922
ESPRI äspri4 l. e-, sbst.1, r. (m. Hahnsson (1888), WoJ (1891)), i bet. I äv. n. (C. A. Ehrensvärd Brev 1: 70 (1782), Sylwan (o. Bing) 1: 398 (1910)); best. -en, äv. -n, ss. n. -et, äv. -t ((†) i best. anv. utan slutartikel Posten 1769, s. 397); pl. (i sht i bet. II) -er ((†) med fr. pl.: esprits Keyser Kemien 3: 293 (1876)).
Ordformer
(förr nästan alltid skrivet esprit)
Etymologi
[av fr. esprit, av lat. spiritus, eg. andedräkt, ande (se SPRIT)]
I.
1) (†) kynne, läggning; sinne. Sahlstedt (1769). Emellan Polen och Eqvatorn är två slags Esprit, det nordiska Espriet och det Södra Espriet. C. A. Ehrensvärd Brev 1: 70 (1782). (Statssekreteraren H:s) minutiösa esprit och hans tyska dödfödda systematologi. Tegnér 6: 128 (1830). — särsk.
a) för korporation, tidevarv o. d. egendomlig riktning i fråga om åsikter, känslor osv., anda (se ANDE VIII 5 a). Skepticism, eller rättare tvifvelsjuka, blef snart hela tidehvarfvets (dvs. 1700-talets) esprit. Geijer I. 5: 85 (1811). L. Stenbäck (1846) hos Aspelin Stenbäck 391. — jfr NATIONAL-, STÅNDS-, TIDS-ESPRI.
b) grundtanke, grundstämning (i ngt); särsk. i fråga om muntligt l. skriftligt yttrande: värklig innebörd, innersta mening, andemening, anda (se ANDE VIII 5 b, särsk. b β). Sahlstedt (1769). Lagens esprit och rätta afsigt. SP 1809, nr 3, s. 3. Berzelius Kemi 3: 306 (1818).
2) rörlig intelligens; kvickhet; spiritualitet. Fransk, gallisk esprit. En trögan aff Förstånd, esprit så mon tu (vin!) gifwa. Palmcron SundSp. 120 (1642). Den skarpa psykologiska träffsäkerheten, elegansen .., espriten med ett ord, saknas (i Runebergs ”Kan ej”). Söderhjelm Runebg 2: 441 (1906).
Anm. till I. Den fr. sammanställningen belesprit [av beau, skön, o. esprit] har inlånats i sv. ss. ett särskilt ord: bel-espri, m.||ig. ((†) n. Dalin) (i allm. skämts.; föga br.) litterärt intresserad o. värksam person; jfr SKÖNANDE. Dalin Vitt. 4: 286 (c. 1745). S. E. Heurlin (1780) hos Thorild Bref 18. 2 NF (1904).
II. (†) (i sht gm destillation framställd) essens l. extrakt av ett ämne; lösning i alkohol av essens l. flyktig olja; allmännare: den finaste, mest flyktiga beståndsdelen av ett ämne. Den finaste espriten (av tjäran) kallad Beck-Olja. Leinberg VLand 3: 69 (i handl. fr. c. 1795). Keyser Kemien 3: 293 (1876).
Ssg: (I 2) ESPRI-FYLLD. En anda af tråkighet .. bredde sig .. öfver det förr så .. espritfyllda gustavianska hofvet. SvH 8: 218 (1905).
SAOB
Spoiler title
Spoiler content