EXPRIMERA äk1sprime4ra, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE; jfr EXPRESSION.
Etymologi
[jfr t. exprimieren, ä. eng. expreme, fr. exprimer; ytterst av lat. exprimere, av ex, ut (se EX-), o. premere, trycka (jfr PRESSA)]
1) (†) utpressa, avpressa. Man .. skall exprimere uthaff Bugislao Rosen till giäldsens afbetalningh fyretiyesiutusend rikzdaler. OxBr. 10: 340(1632). Hon (har) velat att Hr Carl skulle exprimerat någon bekännelse af sin man. HernösDP 1695, s. 380.
2) (numera föga br.) uttrycka (ngt i ord, gm en matematisk expression, i färg osv.). Jag har ondt före att exprimera den stora glädjen, min käre brors breff aff Skara mig brakt haffuer. Ekeblad Bref 1: 185(1652; rättat efter hskr.). Felde TySpr. 8(1734). (Målaren har) exprimerat sammetet på sin slängkappa med en aldeles bedragande konst. JournLTh. 1810, s. 555.Berzelius Kemi 3: 97(1818). LoW(1911). — refl. Hagström Herdam. 4: 410(efter handl. fr. 1692). Så täcktes kungen grannt sig exprimera. Sturzen-Becker 5: 87(1844, 1862; om G. III).
