EXTRADERA äk1strade4ra, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING; EXTRADITION (se avledn.).
Etymologi
[av t. extradieren l. fr. extrader, ytterst av lat. ex, ut (se EX-), o. tradere, lämna (se TRADERA)]
1) (†) kansl. med avs. på offentlig handling, dom etc.: utlämna, utgiva. Kongl. Maij:tz Instruction .. (är icke) worden extraderat till alle Bookhollare. LReg. 404 (1662). Cavallin Herdam. 2: 96 (1855). — (†) närmande sig bet.: göra utdrag, utdraga. Hvilket utur Protocollet extraderas. 2RARP 4: 307 (1727).
2) (föga br.) jur. med avs. på brottsling l. dyl.: (i kraft av rättslig överenskommelse) utlämna (i sht till främmande makt). Schulthess (1885).
Avledn.: EXTRADITION, r.
